Bra, vad är det? om meriter och prestationer

Att något är bra får man ofta höra i hundvärlden. Det kan vara att en hund har en bra mentalitet, att en prestation är bra osv. Men ofta inser i alla fall jag att det jag tycker är bra är inte säkert att andra tycker är bra eller tvärtom.

I hästvärlden (där jag tillbringade 12 år) kändes detta mer självklart. Det som jag tyckte var en bra häst för mig hade jag full förståelse för att den som ville tävla på hög nivå i hoppning inte alls tyckte var en bra häst. För mig och vår häst var det en BRA prestation att nolla en bana på 1 m på tävling, jag var så jäkla glad och nöjd så. För en annan ryttare med en annan häst är samma bana kanske knappt mer än uppvärmningen. För en annan ryttare med samma häst hade det kanske inte heller varit en lika bra prestation. Och för ett tredje ekipage var det långt över deras maximala prestationsförmåga. Så vad som är en prestation beror helt enkelt på ekipaget även när det kommer till hundar. Vilka olika förutsättningar förare och hundar har.

MEN inom hundvärlden har vi raser, dvs grupper av hundar som i alla fall bör ha liknande egenskaper. Brukshundar är hundar som ska kunna användas till någon form av praktiskt arbete. Eftersom det inte finns arbete till alla hundar har man tagit fram bruksprover som ska kunna användas till att utvärdera om en brukshund har de egenskaper en brukshund bör ha. Det finns även mentalbeskrivning och mentaltest som kan användas till detta. För mig är då en ok brukshund en som kan arbeta och prestera på bruksprov, en bra brukshund bör ha kapacitet för att göra ok resultat i elitklass och en riktigt bra är den som tar cert och deltar i mästerskap. Hos vissa raser är kanske uppflytt till lägre spår en otroligt bra prestation, hos en brukshund tycker jag att det är en prestation men på något sätt ganska självklar, det är ju en BRUKShund. Den bör ha en fallenhet för det som krävs för att klara bruksproven. Tänker jag fel?

Helt klart att förarens ambitioner och kunskaper påverkar hunden men det finns många som går in som totala nybörjare och lyckas med detta med sina hundar, både av bruksras och av andra raser. Jag lärde på egen hand endast utifrån det jag läst i litteratur Kiro att spåra. Det gick tydligen bra då han fått 10 på alla sina tävlingsspår hittills.

Angående bruksmeriten som krävs för cert på utställning så tror jag de flesta som klarat apellen kan fixa godkänt i lägre bruks utan särskilt mycket mer träning efter det. Det krävs 300 poäng varav minst 150 i specialen. Bara på spåret (som då går i skogen) kan man få 260 poäng så det räcker med fullt på det + några enstaka lydnadsmoment. Dvs. det är till och med fullt möjligt även för den med en skottberörd hund. Det är en prestation precis som ALLA resultat man gör med sin hund men jag kommer aldrig tycka att det är en STOR prestation för en hund av brukshundsras.

Sen finns det självklart flera andra sätt en brukshund kan arbeta på men det är relativt få i min ras i alla fall som blir exempelvis tjänstehundar, ett par om året är det nog.

Hos en hund som aldrig startat på bruksprov är det svårt att förutspå vilken nivå den kan tänkas ha kapacitet för. MH och MT kan ge en indikation. En orädd, skottfast hund med stor leklust och nyfikenhet kommer mer sannolikt att vara en bra brukshund (kan visa detta med MH-statistik). För mig är ett bra MH i min ras (Australian kelpie) en hund som har mindre rädslor än genomsnittet för rasen, bra avreaktioner, skottfast, socialt trygg, bra leklust och gripande och gärna mer nyfikenhet än genomsnittet. Avståndsleken gillar jag att titta på. En hund som direkt går ut och kollar in figge och sen engagerar sig i lek med figge (en total främling) och med ett bra intresse av att samarbeta med figge, det gillar jag!

Ibland får jag höra att en hund har ett bra mentalitet eller kanske till och med ett ”toppen” MH men inser när jag går in och kollar på resultaten att jag hade förväntat mig något annat. Jag och den andra personen hade helt enkelt olika syn på vad som är ”bra” i detta fall. Jag tycket det är bättre att beskriva med andra ord som att hunden hade snabba avreaktioner, bra leklust men lite dåligt gripande osv. det säger mig mycket mer än ”bra”.

Sen tycker jag att det är synd när förväntningarna på arbetsförmågan och mentaliteten i en ras blir lägre. Åt vilket håll går det när vi börjar anse att rädsla hos en hund är normalt? När det är ok att en brukshund inte tycker om att använda munnen (vid lek eller apportering)? När det är ok att vad som bör vara en hårt arbetande hund i alla lägen inte vill arbeta under vissa förutsättningar? När hunden avstår från att äta? (energi är ju bra om ska arbeta)

Detta är inte skrivet för att på något sätt klanka ner på någon utan för att jag tycker att brukshundar vara just BRUKShundar och att jag ska få ha höga förväntningar på arbetskapaciteten och mentaliteten hos dessa hundar. Helt enkelt sikta mot toppen så får man se hur långt det når men man når nog sällan toppen om man siktar halvvägs.

Kiro har tagit många pinnar och priser i agility, det är få av dem jag räknar som bra prestationer. Lyckas vi däremot ta cert i klass 3 med konkurrens då är det en otroligt bra prestation utifrån våra förutsättningar (men inte lika bra för Kiro som en kelpie). Vi kommer få träna hårt om vi ska nå dit.

DEA_1148red

Tre placeringar och två pinnar på tre starter i hopp och agilityklass 2, en bedrift, ja, en stor bedrift, nej.

Rasspecial 2 2016

I helgen hade kelpieklubben sin årliga rasspecial i Stockholmsområdet. Eftersom det var 40 år sedan som Svenska Kelpie & Cattle Dog bildades (senare delad i två klubbar) var det i form av en jubileumsutställning för båda raserna. Två dagar på Lida friluftsgård utanför Tullinge. Mycket bra anordnat av de inblandade.

Igår var det tikar som ställdes och rallylydnad. Det enda vi gjorde var en exteriörbeskrivning av Helix. Han fick ett mycket fint protokoll tycker jag, någon 2:a och 5:a (1:a är det som är ”perfekt”). Tror dock den första 2:an skulle vara en 5:a ser jag nu. Lågställd är han ju knappast. I princip alla 2:or handlade om saker som kommer bli bättre när han blir äldre och breddar sig över bröstkorgen, rent krasst borde jag väntat ytterligare två år med exteriörbeskrivningen men det har jag inte tålamod till… Han mättes till 52 cm så 1 cm för hög mot rasstandard (46-51 cm för hanar). Han skötte sig mycket bra tycker jag, vid mätningen rörde han inte en min och det kan många hundar tycka är jobbigt. Såg någon där de var tvungna att ”lyfta” hunden som sjönk ihop av rädsla vid mätningen. Här är Helix protokoll:

20160702_113603

I övrigt glassade vi mest runt och kollade på utställningen. Det var väldigt varierande hur hundarna hanterade situationen i ringen och hanteringen. Allt från de som inte ville vara med och/eller inte gick att hantera till de som tycket det var skitskoj i ringen och helt ok eller till och med trevligt med hantering. Svansen säger en hel del om vad hunden tänker… Helix syster Hera gick det bra för, 2:a bästa tik av 44 st och Cert. Det var kul 🙂

Vi träffade bland annat en halvbror (samma mamma) till Helix vi inte träffat före, både Gillan (är en kelpie med för mycket vita tecken) och matte var mycket trevliga. Helix tyckte det var mysigt att pussa på Gillan.

Idag var det dags för Helix att äntra ringen (bruksklass) och starta i Lydnadsklass 2. Det var oklart i vilken ordning men det blev först ringen där han skötte sig mycket bra förutom när han ville nosa på en fläck i början. Han travade fint, blev väl lite galopp någon gång. Har helt lugn och trygg vid hanteringen och stod helt ok sen. Lugnt och skönt i ringen med 4 hanar där ingen gruffade. Domen blev Very good och 3:a. Domaren som var från Australien och födde upp Cattledog verkade helt klart gilla lite grövre (och gärna lite feta) hundar så jag är nöjd.

Helix kritik:

”Another big dog. Head proportions correct. Would like darker eye Nice size ear + shape. Body propotions correct”

Det intressanta är att Helix syster som fick cert har betydligt ljusare ögon men fick ingen kommentar om detta och att enligt exteriörbeskrivningen och tidigare domare så har han för stora öron och detta håller jag med om, lite stora är de. Utställning handlar så mycket om personliga preferenser och tolkningar. Föredrar helt klart exteriörbeskrivningen som exteriör utvärdering av hundar, även om den också påverkas av personliga preferenser till viss del. Sen är jag inget fan av tävling i utseende, hittills har ingen kunnat förklarat nyttan med konkurrensbedömningen för mig mer än att folk tycker det är roligt att tävla om rosetter.

Sen kan jag tycka att det är konstigt att inte fler hundar har de arbetsmeriter som krävs för för att kunna ta cert, godkänd vallhund eller godkänt i lägre klass bruks bland annat. Det senare är ingen stor bedrift har jag konstaterat. Tror att 6 av hanarna (av ca 20 som ej gick som juniorer varav vissa utlänska) som hade de meriterna.

Några bilder (klicka på bilden för text):

 

Sen var det bara att gå till lydnadsringen. Uppvärmningen hade vi delvis gjort innan utställningen. Lite ruta och apportering. Daniel lyckades ta denna bil på Helix som jag gillade skarpt:

DEA_2486red

Det är Helix i ett nötskal, satsar fullt ut jämt, denna gång blev det för mycket då han missade apporten.

Innan vi startade repeterade vi lite läggande under gång och fjärrdirigering. Jag tyckte han var lite seg (för att vara Helix) så jag gasade lite extra (min mardröm är att komma in på plan med en hund är loj). Det visade sig vara onödigt. Han var toktaggad. Lite disträ först i fotgåendet, vill ju kolla in allt runt och på planen, sen taggar han mer och mer och det blev både ljud och hopp. När vi skulle köra läggandet kom det helt plötsligt en stor grupp människor bredvid planen samtidigt som någon började gasta i en megafon en bit bort så jag var lite övertydlig med kommandot, vet inte om det var därför men han kröp tydligen en liten bit efter läggandet. I inkallningen hasade han fram en liten bit, bra fart och ingång dock. Rutan gick så jäkla bra, klockrent! Apporteringen gick sådär, det var en annan typ av apport än vad han är van vid så han kollade in den lite innan han tog upp den. Sen funderade han på att inte släppa men med ett övertydligt kommando så släppte han faktiskt apporten. Hopp över hinder, där hade han svårt att vara tyst. Fjärren gick över förväntan, lite fokus tapp mellan skiftena men inget som påverkade skiftena.

Sist var det platsliggning. Den gick bra, lite ljud innan läggandet dock. Det var väldigt många vilda men ganska orädda kaniner på Lida, sjukt söta men väldigt spännande enligt många hundar. Dessa kom såklart fram vid platsliggningen, några meter utan för planen. Helix låg och tittade en hel del på dem men var aldrig på väg upp. Kände mig rätt trygg med det även om det såklart var lite extra spännande då han inte ville något hellre än att jaga dem.

Poäng och kommentarer:

Platsliggande: 10
Fritt följ 6,5 (ej tyst, sent sättande, tränger, hoppar)
Läggande 8 (kryper framåt)
Inkallande 7 (ej stilla, åker framåt, dk av föraren)
Rutan 10
Apportering 7 (omtag)
Fritt hopp över hinder 7,5 (ej tyst)
Fjärrdirigering 10
Helhetsintryck 7 (studsig mellan momenten)
Totalt 167,5 poäng, 1:a pris och en 3:e plats.

Bilder:

Nu är vi alla trötta efter en intensiv men rolig helg. Kiro har inte gjort så mycket utan agerat sällskap, flörtat med kelpietjejer (han föredrar svarta) och delar ut pussar till en del människor. Han gillar att vara med och har lätt att slappna av i den stökiga miljön men vill inte ”göra” något mer än att möjligtvis äta godis.

En söt och spännande kanin:
DEA_2490red

Glad Kiro

Kiro tyckte det var roligt att vara ute med både mig och Daniel igår. Inga problem med leklusten då:

Önskar att det kunde vara så enkelt varje dag vartsomhelst. Helix sitter faktiskt tyst uppbunden när jag leker med Kiro. Ett stort framsteg. Kiro härjade faktiskt mer.

Idag på brukshundsklubben var kan först lite tveksam men sen släppte det rätt bra. Började proppa godis i honom och när han hade förväntan på det var det mycket lättare att ta fram leksaken och få honom intresserad av den.

Helix fick lite genrep inför lydnadstävling i helgen och sen tränade vi lite agilityhinder. Hoppas jag kan få honom lite bekvämare på gungan, det går långsamt över. De andra kontaktfältshindren går riktigt bra.

Midsommar

Vi har haft en lugn midsommar i Västerås. Det blev inte mycket träning. Däremot hann vi med träning på torsdagskvällen innan midsommar. Spårupptag och lydnad. Det första var svårt enligt Helix som inte riktigt fattade vad han skulle leta efter. Vi får gå tillbaka och börja mycket närmare spåren.

Midsommarafton var lugn men Helix fick än en gång visa hur bra klapphund han är när en mycket överförfriskad man/gubbe kände för att klappa på honom. Inga problem så Helix som var lycklig att han fick lite godis. Han låter sig klappas av vem som helst hur ”klantigt” de än beter sig. Kiro är mycket selektiv mot människor som beter sig annorlunda så det är ovant med en så ”tålig” hund som Helix.

På lördagen blev det bara bad och picnic. Hundarna verkade nöjda ändå 🙂

Igår hann vi med en joggningtur och lite lydnadsträning i regnet med Helix och träning inne med båda.

Idag har vi tränat lydnad. Kiro var på riktigt bra humör och lekte massor vilket var kul. Helix var hyfsat balanserad. Vi nötte lite ruta och körde en liten kedja med apporteringen sist, och nej han ville inte släppa apporten. Det blir inte bättre av att det inte går att låta bli att skratta åt honom. Får skärpa mig lite så jag kan vara mer bestämd när jag säger loss. Trista avdrag när resten av apporteringen är så bra.

Denna vecka blir väl fullt upp som de flesta andra, kul!

Provar vidare med Kiro och fysträning

I söndags tränade vi lydnad igen. Jag var ensam med båda hundarna utan bil och tränade på Korpvallarna med Anna och akitorna. Det var varmt så förhoppningarna på Kiro var väl inte så höga men det var skillnad från början. Han visade direkt att ”jag vet vad du vill” och gick helt ok fot. Kunde till och med ta av kopplet och det blev ingen skillnad. Han lekte fint med en ny leksak som Anna gjort till grabbarna. Jag valde dock att inte använda leksak under övningen utan tog den efter då han kan bli lite förskräckt och låg om man bara slänger fram leksaken i nyllet på honom, måste hitta ett sätt som fungerar förutom att ha den bakom ryggen. Efter att Helix fått träna skall tänkte jag att det kan Kiro också få göra, han brukar gå igång lite av detta. Men efter några fjuttiga skall så ansåg Kiro att backa var en bättre övning och vägrade skälla mer. Jag var nog mer envis än nödvändigt och han stängde av helt. Åt sidan med honom så fick Helix köra lite mer. För honom var det framförgående, kryp, skall, inkallning med ställande och fotgående som gällde. Överlag jättebra. Inkallning med ställande är dock svårt. Han stannar ofta segt eller springer långsamt, han har nog inte riktigt förstått vad detta går ut på men vi jobbar på det.

Sen körde vi lite uppletandeövningar. La ut ett antal mer eller mindre roliga föremål synligt på olika avstånd och uppgiften var bara att hämta dem och komma in omgående (inga ärevarv för Helix). Han var riktigt duktig. Kiro fick också köra, detta med att hämta olika föremål är ju rätt kul tycker han, lite försiktiga ingångar till en början men sen blev farten bättre och han glömde helt att han tyckt att jag var hemsk en stund tidigare. Leka med vantar går alltid hem och vips så kunde han skälla på kommando igen! Vi lekte en hel del med ena vanten och Kiro var i sitt esse. Tänk om  han kunde vara så trygg och glad jämt, hur lätt skulle det inte vara då.

Förutom under uppletandet och när jag försökte köra skall med Kiro var Helix väldigt duktig på att vänta uppbunden vid sidan tyst och lugn. Han kanske mognar någon gång den nu 2 år gamla unghunden 🙂

Igår hade vi ingen lust med mer lydnadsträning och det var fortsatt varmt så det blev bad för hundarna och promenad. Kompensation för den uteblivna fysträningen i helgen. Idag joggade vi 5 km och tränade lite styrka och koordination. Passar ofta på att köra lite innelydnad då och idag blev det kryp och backa i fotposition för Helix och fotgående, backa och lite tricks med en väldigt taggad Kiro (kokt oxhjärta är värt att jobba för).

I söndags tror jag det var som Daniel vägde hundarna, Kiro låg på rimliga 15,8 kg, tappat något hekto efter magproblemen tidigare den veckan men Heffaklumpen Helix vägde hela 18,6 kg!!! Han har lagt på sig lite men är inte överviktig utan helt normalviktig med ett fettlager ovan revbenen men jag vill gärna ha dem något mer slimmade i vanliga fall men kan ju vara bra inför utställningen i början av juli.

Byte av strategi

Mycket att göra i veckan. Mest fysträning har det blivit men även lite lydnad. Kiro var dålig i magen i  ett par dagar i början av veckan och vi fick gå ut två gånger per natt men nu är han helt återställd 🙂

Idag fick hundarna träna ordentligt. Vi åkte till LBK och tränade först agility och sen lydnad. I agiliyn blev det bana/kombination med lite längre avstånd. Helix gjorde en hel del bra och andra saker måste vi träna mer på, han är otroligt påhittig den hunden… Kiro gick riktigt bra och var verkligen på hugget.

Sen till lydnadsplanen där Kiro inte direkt imponerade. Trots att vi verkligen försökt höja och stärka honom går det bara sämre och sämre. Nu är det svårt att få honom att vilja göra något alls mer än att sitta vid väskan och äta godis. Visst han måste inte älska lydnaden men eftersom det är vad vi tränar mest så måste han iaf göra något. Tidigare var han riktigt bra på fritt följ men nu lallar han bara med 1 m från föraren och ofta lite bakom. Jag tröttnade idag när det kändes som han bara tramsade. Han växlade mellan strykrädd och lekglad och att vilja springa till väskan trots att vi var på en plats där han är trygg och ingen annan var i närheten och påverkade. Han har ingen anledning att se ut som han ska få stryk när man tar fram en leksak då. Jag kan inte tvinga honom att leka med den visserligen men jag kan begränsa alternativen. Antingen är man med och har roligt eller så är man med och har tråkigt. På med kopplet och förklara att fotgående det gör man BREVID föraren och INGEN annanstans. Helt ett tuffare sätt men han är nog inte så jäkla vek som jag vill tro och det kan ju vara så att det blir värre genom att behandla honom som en porslinsdocka mentalt. Visst han var inte så glad men han gjorde det och tog belöning i form av godis. Förhoppningsvis leder förtydliganden i lydnadsträningen till att han återigen blir säkrare och gladare men först måste vi nog jobba förbi en hel del mentala spärrar. Målet är inte tävling utan att ha en hund som fungerar på lydnadsplanen. Inte en hund man måste gå (helst krypa) runt och fjäska för att han ska vilja vara med öht. Fungerar inte denna metod så är det skitsamma eftersom han ändå inte fungerar som det är.

Detta är vad vi vill ha, får se om vi kommer dit. Kiro för ca 2 år sedan:
DSC_6833red

Sen tog vi ut Helix och han var riktigt balanserad (för att vara Helix) efter att ha rasat av sig på agilityplanen. Eftersom jag anmält till en lydnadsklass 2 om mindre än en månad så repeterade vi rutan. Han gör ofta en liten log i ställandet och hamnar till vänster om rutan. Idag sa jag till en gång när han gjorde så att det inte var rätt och sen höll han sig faktiskt i rutan. Hoppas det inte bara var tur. I slutet fick han även träna rutan med leksaker utlagda runt om. det var svårt men gick till slut bra. Lite annat han fick göra var fotgående, där han var tyst men trängde lite, kryp som gick riktigt bra, grunder till framförgående men blandat resultat och sist skall som är skitkul tycker Helix. Sist fick han sitta still och skalla och det gick också, tidigare har han fått hoppa runt som han vill. Nu ska vi bara få en bra rytm och uthållighet.

Efter det har hundarna varit rätt nöjda resten av dagen. Vi har varit och målat hus och jobbat på tomten i ca 5 timmar. Det verkar som hundarna trivs där. Nu längtar vi tills vi har en grön och skön gräsmatta och inte bara en leråker men det lär ta ett tag och mycket slit tills dess.

Måla hus och utställning

Nu är det om möjligt ännu mer fullt upp. Hundarnas träning får stå tillbaka lite. I onsdags var jag dock med Helix på en intressant temakväll i framförgående/framåtsändande många nya ideér varav några vi redan hunnit träna på. Vill lära honom att vara stadig i positionen framför mig, svårt eftersom han är otroligt kontaktbenägen.

Igår började vi måla på huset (som monterades i onsdags), det tar tid eftersom vi är nybörjare men någon gång blir vi nog klara. Resultatet efter Daniels arbete igår:
DEA_2433.JPG

Vitt med ljusgråa knutar ska det bli. Jag oljade ändträ, inget synligt resultat att skryta med, mest kladdigt.

Idag var de dags för Helix andra utställning i livet, Norrköping nationella. Bekvämt resavstånd! Det gick bra, han fick excellent (utan ck) med denna kritiken:

”En aning högbent mkt bra typ. Bra huvud och uttryck. Lite stora brett ansatta öron. Bra hals och överlinje. Aning för sluttande kors. Kort överarm. Lösa armbågar. Tillräckligt vinklad bak. Mkt bra pälskvalitet ej i full päls. Rör sig väl från sidan. Lite löst fram.”

Nu kör i rasspecialen i Juli och sen får det vänta någon år med utställning tills han förhoppningsvis stabiliserat framdelen. Det lite lustiga är att hans mjuka och rörliga framdel som fysioterapeuten tycker är toppen troligtvis är det som ställer till det lite.

Några bilder Daniel tog, klicka på bilden för bildtext:

Jag är nöjd, cert hade ju varit kul men det får vi kanske vänta på tills han växt klart i kroppen. Han var den enda bruksmeriterade hanen (av 3), enda i bruksklass vilken vi då vann :-P. Bemödande mig inte med att köpa någon rosett (konstigt SKK-grejj att man ska betala för priserna).

Vi var där i knappt 2 timmar och Australian kelpie tog mindre än 10 minuter av dessa (totalt 4 hundar). Men jisses vad man får se för konstigheter hos en del andra raser. Daniel föreslog att de som satte benskydd och skor samt höll på i en evighet med pälsen på sina hundar borde köpt ett fluffigt gosedjur istället. De ”tuperade” hundarna av en ras som en gång i tiden skulle arbeta utomhus med får! Jag hade inte ens duschat Helix (visserligen duschade han förra veckan efter att ha rullat sig i koskit, med vilken shampoo eller tvål vet jag ej då det var hos daghusse). Lite snabb borstning bara max ett par minuter får duga när jag ställer hund.

Vi kom hem igen vid kl. 10! Då var det bara att fixa hemma, vila lite och äta innan det bar av till huset för ännu mer målning. När vi var där blev Kiro dålig i magen och spyddemånga gånger och hade även lite diarré. Han drack men ville inte äta något. Inte kul men inte så mycket att göra mer än att se till att han var pigg och inte uttorkad, ganska skönt att vara ute iaf. Hundarna fick ett varsitt spår i snustorr skog. Kiro spårade helt ok (glad men lugn) trots att han mådde illa och inte ville ha belöning men i slutet tappade han spåret och vi hittade det inte igen. Helix var oerhört taggad och missade/struntade i de första två pinnarna. Hade gjort en luring och lagt en pinne jag tog i skogen som slutapport eftersom jag lyckades tappa den riktiga slutapporten i spåret. Han hittade den jag tappade och den nya slutapporten men förstod inte riktigt att det var en ”pinne” och letade efter en annan hela tiden när jag försökte leka med den nya slutpinnen.

När vi kom hem hade Kiro piggnat på sig och tiggde mat så han fick lite lever och njure och någon timme senare veterinärfoder för magen på burk. Hoppas att magen repar sig snabbt denna gång. Tyvärr får han så ibland att magen inte vill fungera men nu var det länge sen sist. Tror det är någon form av reaktion på stress.

Badväder

Sommar i början av veckan och nu kallt igen.

Lydnad på LBK i måndags. det gick helt ok trots värmen. Fortsatt fokus på brukslydnaden. Helix fick vara med på platsliggning med skott, lite gnäll men då var han riktigt speedad innan och orastad så det gick bättre än jag trott.

Kiro var förvånansvärt laddad trots värmen, han tränade med Daniel. Tisdagar brukar vara fysträning och i värmen passade det ju bra med simträning. Först en kort joggingtur sen en hel del simning för båda hundarna. Kiro var ovanligt badglad och Helix inte tiktigt lika tokig som vanligt med den blev en del hoppande i vattnet.

Daniel fotade lite

Lite stilstudie på Helix hoppteknik:

Helix väntar

Kiro simmade en hel del

DEA_2305

Blöt Kiro
DEA_2318

Igår tränade vi lite lydnad vid Hangaren (multisporthall där Daniel klättrar). Långt gräs och en massa oljud från hallen. Helix var som en atombomb men träningen gick bra tycker jag. Vi provade bland annat lite vittring och det gick bättre än väntat. Provsmakade bara lite men letade iaf.

Kiro började ok men sen blev ljuden från hallen för jobbiga och han la av helt. Vi avslutade med att bara äta lite godis och köra några enklare övningar.

Idag var det vilodag för hundarna, det har inte gjort många knop. Några promenader och lite softande på en gräsmatta. Jag och Daniel däremot sprang Blodomloppet i regnet på kvällen.

Fysisk helg

Tror både vi och hundarna somnar med trötta muskler ikväll.

Igår började vi dagen med ett rejält lydnadspass. Blev en del fokus på brukslydnaden. Försökte förbereda lite inför framåtsändande med Helix. Jag ville att han skulle stå framför mig med huvudet mot en riktningspinne med godis på. Det gick sådär. Stå still är inte lätt och att inte kunna kolla vad jag gör är också svårt. Men till slut så gick det hyfsat men med mycket hjälper. Jag kände även lite på hur jag skulle få honom att gå framför mig. Den hunden har ju bara två växlar, stilla eller full fart. Det kommer bli en utmaning att få honom att gå sansat framför mig. I krypet tragglar vi på och belönar bar rörelser i bakbenen. Idag sa jag även nej (inte argt) en gång när han skuttade med dem och det verkade gå in för sen gjorde han inte det igen.

Kiro ville först inte alls vara med. Han tycker fotgåendet är jättejobbigt just nu eftersom han måste vara nära föraren. Men när han såg stora bitstocken som vi hade tagit med för en gångs skull så blev han förbytt och kunde göra vad som helst för att få hänga i den. Då fick han och Daniel till flera fina sträckor i fotgående. Lite annat blev det också som metallapportering men mest lek för honom.

Vi avslutade med platsliggning med skott och annan diverse störning för Helix. Jag gömde mig under två av skotten. Det var tydligen lite konstigt så han låg och spanade en del och lät lite vid tredje skottet så efter det ställde jag mig synlig till det sista och då låg han bra och tyst vad jag kunde se. Totalt 5 minuter och fyra skott, en galen Kiro i bilen, två som spelade golf i närheten och en svensexa en bit bort!

På eftermiddagen ägnade vi två timmar åt att plocka och gräva upp sten (stora och små) på tomten. Hundarna satt uppbundna i halvlånga linor precis utanför där det är en lekplats. Det skötte sig riktigt bra. Till och med Helix la sig och sov i omgångar trots en del rörelse i närheten. Lite promenad i den fina skogen bredvid hann vi också med 🙂

Idag var jag spårläggare på elittävlingen på LBK = mycet tidig morgon. När jag var klar på det körde vi ett kort agilitypass på LBK innan vi åkte hem. Helix var först helt galen men jag var envis och till slut lyckades jag styra honom genom en kortare kombination. Han fick även träna lite slalom, staket och runt. Det går framåt iaf. Däremot blev jag rätt orolig efteråt när hans andehämtning fortsatte vara hög långt efter att vi slutat träna. Tyckte inte att det var så varmt (knappt 20 grader) men Helix om verkligen ger allt i agilityn tar ut sig snabbt då. Han har haft lite seg återhämtning även när vi kört inne på vintern. Får tänka på det så jag kyler honom bättre innan och under träningen och pausar oftare även om han inte vill det. Detta märks enbart i samband med agility, gissar att ”stressen” bidrar till en otroligt hög puls då. Idag tog det ca 1,5 h innan han andades normalt igen och då la jag på en kylfilt till slut.

Även Kiro fick köra lite agility, försöket hitta gasen, gick väl sådär. Han är duktig med ger väl inte max i onödan. Han återhämtar sig å andra sidan mycket snabbt.

Sen var det vila och ompyssling med kloklippning, borstning och tandvård. Helix ville få klorna klippta 2 gånger! Kiro helst inte alls men han vet att han måste så det funkar. Håller inte fast någon av mina hundar vid kloklippning. De väljer om de vill stå, sitta eller ligga så får de gott godis efter varje tass. Kiro vill först sitta men lägger sig efter en tass. Helix ligger på sidan.

Nu på em så åkte vi först till en sandtag där hundarna fick simma lite. Kiro var förvånansvärt villig att gå i vattnet och Helix förvånansvärt lugn. Sen åkte vi och joggade ca 1 mil i skogen i mycket lugnt tempo. Hundarna blev lite varma på slutet men inget farligt och återhämtningen på båda var mycket snabb.

Husse vägde hundarna igår och de hade lagt på sig båda två. Kiro vägde 16,1 kg och Helix 18,3 kg. de brukar ligga precis under 16 respektive 18 kg men förra veckan hade vi ju ingen hundvakt tre av dagarna och då försvann några timmars promenad och sen fick de även något att äta efter lunchrastningen dessa dagar så det är nog därför. De är inte tjocka nu men de ska inte lägga på mer så jag drar ner en aning på torrfodret ett litet tag.

Väldigt fullt upp!

Dagarna försvinner i en rasande takt. Vi har hunnit med en del träning ändå. Jogging, lydnad, spår och agility. Hela repertoaren nästan denna vecka. Vi har varit utan hundvakt nu i tre dagar och hundarna har skött sig utmärkt. De sover bara när de är ensamma och de gillar verkligen lunchrastningen som jag brukar kombinera med lunch i det gröna.

Igår hade jag genrep i elitspåret inför söndagen då jag ska lägga det på tävling. Helix fick gå det denna gång och det gjorde han riktigt bra. Alla pinnar hittade och han löste allt själv även om det blev lite ringande ibland. Första spåret på 1,5 km för honom.  Kiro fick gå ett spår som Daniel lagt där han hade gömt pinnarna lite, gick väl sådär. Kiro var lite slarvig med dem.

Idag blev det agility, det går framåt för båda hundarna och mig. Kiro hade dock glömt framkommandot och var lite olydig men med honom är det mest positivt. Helix och jag är inte tajmade i blindbytena än. Helix är förvånansvärt duktig med kontaktfälten, slalom varierar lite, han går gärna ur en pinne för tidigt om det är ett hinder efter.

Ett besök på stranden vid havet hann vi med i helgen innan vi åkte hem från Skåne:

DSC_0326