Utställning

av

Exteriörbeskrivning och utställning

Semesterns sista dag ägnades delvis ut något jag är rätt ointresserad av, utställning. Åysan och jag åkte till Södertälje och deltog på en utställning och hon blev även exteriörbeskriven. Bådeock gick bra så det var skönt. Trots sin storlek fick hon VG på utställningen och godkänd exteriör. Så nu har vi det uttställningsresultat som behövs om vi i framtiden skulle ta tre cert på brukstävlingar och kunna få ett brukschampionat. I och med den godkända exteriörbeskrivningen så kan Åysan lägga till titeln KORAD innan sitt namn eftersom hon redan har ett godkänt mentaltest.

Nu håller vi oss till arbetsprov framöver istället.

av

Rasspecial 2 2016

I helgen hade kelpieklubben sin årliga rasspecial i Stockholmsområdet. Eftersom det var 40 år sedan som Svenska Kelpie & Cattle Dog bildades (senare delad i två klubbar) var det i form av en jubileumsutställning för båda raserna. Två dagar på Lida friluftsgård utanför Tullinge. Mycket bra anordnat av de inblandade.

Igår var det tikar som ställdes och rallylydnad. Det enda vi gjorde var en exteriörbeskrivning av Helix. Han fick ett mycket fint protokoll tycker jag, någon 2:a och 5:a (1:a är det som är ”perfekt”). Tror dock den första 2:an skulle vara en 5:a ser jag nu. Lågställd är han ju knappast. I princip alla 2:or handlade om saker som kommer bli bättre när han blir äldre och breddar sig över bröstkorgen, rent krasst borde jag väntat ytterligare två år med exteriörbeskrivningen men det har jag inte tålamod till… Han mättes till 52 cm så 1 cm för hög mot rasstandard (46-51 cm för hanar). Han skötte sig mycket bra tycker jag, vid mätningen rörde han inte en min och det kan många hundar tycka är jobbigt. Såg någon där de var tvungna att ”lyfta” hunden som sjönk ihop av rädsla vid mätningen. Här är Helix protokoll:

20160702_113603

I övrigt glassade vi mest runt och kollade på utställningen. Det var väldigt varierande hur hundarna hanterade situationen i ringen och hanteringen. Allt från de som inte ville vara med och/eller inte gick att hantera till de som tycket det var skitskoj i ringen och helt ok eller till och med trevligt med hantering. Svansen säger en hel del om vad hunden tänker… Helix syster Hera gick det bra för, 2:a bästa tik av 44 st och Cert. Det var kul 🙂

Vi träffade bland annat en halvbror (samma mamma) till Helix vi inte träffat före, både Gillan (är en kelpie med för mycket vita tecken) och matte var mycket trevliga. Helix tyckte det var mysigt att pussa på Gillan.

Idag var det dags för Helix att äntra ringen (bruksklass) och starta i Lydnadsklass 2. Det var oklart i vilken ordning men det blev först ringen där han skötte sig mycket bra förutom när han ville nosa på en fläck i början. Han travade fint, blev väl lite galopp någon gång. Har helt lugn och trygg vid hanteringen och stod helt ok sen. Lugnt och skönt i ringen med 4 hanar där ingen gruffade. Domen blev Very good och 3:a. Domaren som var från Australien och födde upp Cattledog verkade helt klart gilla lite grövre (och gärna lite feta) hundar så jag är nöjd.

Helix kritik:

”Another big dog. Head proportions correct. Would like darker eye Nice size ear + shape. Body propotions correct”

Det intressanta är att Helix syster som fick cert har betydligt ljusare ögon men fick ingen kommentar om detta och att enligt exteriörbeskrivningen och tidigare domare så har han för stora öron och detta håller jag med om, lite stora är de. Utställning handlar så mycket om personliga preferenser och tolkningar. Föredrar helt klart exteriörbeskrivningen som exteriör utvärdering av hundar, även om den också påverkas av personliga preferenser till viss del. Sen är jag inget fan av tävling i utseende, hittills har ingen kunnat förklarat nyttan med konkurrensbedömningen för mig mer än att folk tycker det är roligt att tävla om rosetter.

Sen kan jag tycka att det är konstigt att inte fler hundar har de arbetsmeriter som krävs för för att kunna ta cert, godkänd vallhund eller godkänt i lägre klass bruks bland annat. Det senare är ingen stor bedrift har jag konstaterat. Tror att 6 av hanarna (av ca 20 som ej gick som juniorer varav vissa utlänska) som hade de meriterna.

Några bilder (klicka på bilden för text):

Vi väntar på vår tur
Kolla tänderna
Kolla kulorna får man så ut med om man är hane, inga problem enligt Helix som viftar på svansen.
Blev lite galopp
Trav igen
Löst koppel som jag vill ha det, tänker att de är hunden som ska bedömas inte min förmånga att påverka hunden.

 

Sen var det bara att gå till lydnadsringen. Uppvärmningen hade vi delvis gjort innan utställningen. Lite ruta och apportering. Daniel lyckades ta denna bil på Helix som jag gillade skarpt:

DEA_2486red

Det är Helix i ett nötskal, satsar fullt ut jämt, denna gång blev det för mycket då han missade apporten.

Innan vi startade repeterade vi lite läggande under gång och fjärrdirigering. Jag tyckte han var lite seg (för att vara Helix) så jag gasade lite extra (min mardröm är att komma in på plan med en hund är loj). Det visade sig vara onödigt. Han var toktaggad. Lite disträ först i fotgåendet, vill ju kolla in allt runt och på planen, sen taggar han mer och mer och det blev både ljud och hopp. När vi skulle köra läggandet kom det helt plötsligt en stor grupp människor bredvid planen samtidigt som någon började gasta i en megafon en bit bort så jag var lite övertydlig med kommandot, vet inte om det var därför men han kröp tydligen en liten bit efter läggandet. I inkallningen hasade han fram en liten bit, bra fart och ingång dock. Rutan gick så jäkla bra, klockrent! Apporteringen gick sådär, det var en annan typ av apport än vad han är van vid så han kollade in den lite innan han tog upp den. Sen funderade han på att inte släppa men med ett övertydligt kommando så släppte han faktiskt apporten. Hopp över hinder, där hade han svårt att vara tyst. Fjärren gick över förväntan, lite fokus tapp mellan skiftena men inget som påverkade skiftena.

Sist var det platsliggning. Den gick bra, lite ljud innan läggandet dock. Det var väldigt många vilda men ganska orädda kaniner på Lida, sjukt söta men väldigt spännande enligt många hundar. Dessa kom såklart fram vid platsliggningen, några meter utan för planen. Helix låg och tittade en hel del på dem men var aldrig på väg upp. Kände mig rätt trygg med det även om det såklart var lite extra spännande då han inte ville något hellre än att jaga dem.

Poäng och kommentarer:

Platsliggande: 10
Fritt följ 6,5 (ej tyst, sent sättande, tränger, hoppar)
Läggande 8 (kryper framåt)
Inkallande 7 (ej stilla, åker framåt, dk av föraren)
Rutan 10
Apportering 7 (omtag)
Fritt hopp över hinder 7,5 (ej tyst)
Fjärrdirigering 10
Helhetsintryck 7 (studsig mellan momenten)
Totalt 167,5 poäng, 1:a pris och en 3:e plats.

Bilder:

Nu är vi alla trötta efter en intensiv men rolig helg. Kiro har inte gjort så mycket utan agerat sällskap, flörtat med kelpietjejer (han föredrar svarta) och delar ut pussar till en del människor. Han gillar att vara med och har lätt att slappna av i den stökiga miljön men vill inte ”göra” något mer än att möjligtvis äta godis.

En söt och spännande kanin:
DEA_2490red

av

Måla hus och utställning

Nu är det om möjligt ännu mer fullt upp. Hundarnas träning får stå tillbaka lite. I onsdags var jag dock med Helix på en intressant temakväll i framförgående/framåtsändande många nya ideér varav några vi redan hunnit träna på. Vill lära honom att vara stadig i positionen framför mig, svårt eftersom han är otroligt kontaktbenägen.

Igår började vi måla på huset (som monterades i onsdags), det tar tid eftersom vi är nybörjare men någon gång blir vi nog klara. Resultatet efter Daniels arbete igår:
DEA_2433.JPG

Vitt med ljusgråa knutar ska det bli. Jag oljade ändträ, inget synligt resultat att skryta med, mest kladdigt.

Idag var de dags för Helix andra utställning i livet, Norrköping nationella. Bekvämt resavstånd! Det gick bra, han fick excellent (utan ck) med denna kritiken:

”En aning högbent mkt bra typ. Bra huvud och uttryck. Lite stora brett ansatta öron. Bra hals och överlinje. Aning för sluttande kors. Kort överarm. Lösa armbågar. Tillräckligt vinklad bak. Mkt bra pälskvalitet ej i full päls. Rör sig väl från sidan. Lite löst fram.”

Nu kör i rasspecialen i Juli och sen får det vänta någon år med utställning tills han förhoppningsvis stabiliserat framdelen. Det lite lustiga är att hans mjuka och rörliga framdel som fysioterapeuten tycker är toppen troligtvis är det som ställer till det lite.

Några bilder Daniel tog, klicka på bilden för bildtext:

Trava kan han
Men galopp är ju roligare!
Lös framdel in action
Hit med godiset!
Storöra 😛

Jag är nöjd, cert hade ju varit kul men det får vi kanske vänta på tills han växt klart i kroppen. Han var den enda bruksmeriterade hanen (av 3), enda i bruksklass vilken vi då vann :-P. Bemödande mig inte med att köpa någon rosett (konstigt SKK-grejj att man ska betala för priserna).

Vi var där i knappt 2 timmar och Australian kelpie tog mindre än 10 minuter av dessa (totalt 4 hundar). Men jisses vad man får se för konstigheter hos en del andra raser. Daniel föreslog att de som satte benskydd och skor samt höll på i en evighet med pälsen på sina hundar borde köpt ett fluffigt gosedjur istället. De ”tuperade” hundarna av en ras som en gång i tiden skulle arbeta utomhus med får! Jag hade inte ens duschat Helix (visserligen duschade han förra veckan efter att ha rullat sig i koskit, med vilken shampoo eller tvål vet jag ej då det var hos daghusse). Lite snabb borstning bara max ett par minuter får duga när jag ställer hund.

Vi kom hem igen vid kl. 10! Då var det bara att fixa hemma, vila lite och äta innan det bar av till huset för ännu mer målning. När vi var där blev Kiro dålig i magen och spyddemånga gånger och hade även lite diarré. Han drack men ville inte äta något. Inte kul men inte så mycket att göra mer än att se till att han var pigg och inte uttorkad, ganska skönt att vara ute iaf. Hundarna fick ett varsitt spår i snustorr skog. Kiro spårade helt ok (glad men lugn) trots att han mådde illa och inte ville ha belöning men i slutet tappade han spåret och vi hittade det inte igen. Helix var oerhört taggad och missade/struntade i de första två pinnarna. Hade gjort en luring och lagt en pinne jag tog i skogen som slutapport eftersom jag lyckades tappa den riktiga slutapporten i spåret. Han hittade den jag tappade och den nya slutapporten men förstod inte riktigt att det var en ”pinne” och letade efter en annan hela tiden när jag försökte leka med den nya slutpinnen.

När vi kom hem hade Kiro piggnat på sig och tiggde mat så han fick lite lever och njure och någon timme senare veterinärfoder för magen på burk. Hoppas att magen repar sig snabbt denna gång. Tyvärr får han så ibland att magen inte vill fungera men nu var det länge sen sist. Tror det är någon form av reaktion på stress.

av

Vänstervarvat

Den här helgen är vi i södraste delen av Sverige. Målet var kelpieklubbens rasspecial i Lomma som var idag. Lite annat har vi också hunnit med. Kolla på saker till huset, promenerat över en mil i Malmö mm.

Idag var det dock enbart hundar som gällde, eller kelpies rättare sagt då. Helix skulle debutera i utställningsringen. Vi har ju varit på en ringträning till och med inför detta! Det hjälpte kanske för han skötte sig utmärkt. Lite otålig i väntan bara. I vår klass, bruksklass hanar var det 4 hundar med. Vi slutade på andra plats med very good och denna kritiken:

”23 months, sporty type. Lovely head and expression. Good skull. Correct ears. Correct stop a little long muzzle. Correct bite. Lovely neck, good topline. Slooping croup. Acceptable tail. Acceptable spring of ribs. Acceptable angulation. Good bone. Lovely feet. Still a youngster and need to develop and stabilize in movement. Wavy and a little loose in movement. Lovely coat and colour. Excellent temperament.”

Domaren var mycket noggrann så det kändes som vi fick valuta för pengarna. Jag är nöjd med Very good, det var vad jag hoppades på. Han är väldigt mycket unghund i kroppen än så länge och han är verkligen inte köpt med målet att vinna utställningar utan som en sporthund och då är ju ”sporty type” ett utmärkt omdöme.

Båda killarna blev även fotograferade av Sofia till Kelpiegallery, blir kul att se dessa bilder sen 🙂

Senare på dagen var det apporterings/uppletande tävling som båda hundarna var med på. Helix fattade nog inte riktigt vad vi sysslande med. Hämtade ett par saker men sprang mest runt och kollade in olika saker eller bara sprang för att det var kul. Kiro däremot visade sig vara rätt duktig. Daniel körde med honom och de fick ihop 13 föremål varav en leksakstraktor som var rätt svår. Tror bara att tre av nästan 20 hundar hämtade den. De kom på en tredje plats efter två mycket duktiga hundar som till slut fick dela på vinsten.

Nu är vi rätt trötta efter en intensiv men lärorik dag. Jag har lärt mig mycket om rasen och mina egna hundar. Sen har vi även träffat en massa härliga kelpiemänniskor.

Några bilder:

En uppställningsbild utanför ringen:
DEA_2232red

Helix huvud som tydligen inte var allt för illa:
DEA_2236red
Kiro vaktande tältet och verkade inte allt för avundsjuk på Helix:
DEA_2247red

Hej domaren! på kelpievis:
DEA_2251red

Pussa lite på domarens hand:
DEA_2253red

Uppställning, lite svårt att stå stilla:
DEA_2266red

DEA_2275red

Lite springa, kolla musklerna i bakdelen:
DEA_2270red

Ett par bleka ben som springer med Helix:
DEA_2280red

 

 

av

2,5 dagar kvar och ringträning

2,5 dagar kvar tills den här lilla killen flyttar hem till oss:

7 veckor

5 veckor

Besiktigad och allt därtill och för tillfället två kulor på rätt ställe 🙂

Idag var Kiro och jag på ringträning, han skötte sig väldigt bra, lite mer disträ än sista och skulle några gånger springa ifrån mig men lyssnade när jag bad honom hålla sig vid sidan. Vi avstod hanteringen helt, han har tyvärr inte kommit över de smärtsamma veterinärundersökningarna i våras men kändes allt bekvämare vid uppställning nära ”domaren” under träningen idag, ska träna honom att stå med lite stöd från mig vid halsen och under magen. Om några år kanske vi kan ställa igen om vi vill.

Man kunde inte klaga på avknappen idag, hände inget så la han sig och sov, ibland på rygg mitt bland alla hundar som stod nära, sprang och skällde. Överlag väldigt duktig bland alla hundar men blev lite rädd för en tik av molossras (cane corso?) som vi träffade på inomhus, liknade väl en Grand danios till viss del men ute brydde han sig inte om henne sen. Blev dock lite förtjust i en basenjihane, knasbollen 😛

av

Fysträning och ringträning

Idag hade vi invigning av klövjeväskan med vikt i. Väska + packning vägde 1 kg. Vi tog en promenad på 30 minuter på fältet, cykelvägar och i fårhagen (lite lite klättring). Lite jobbigt verkade han tycka att det var då han blev lite långsammare på slutet.

Hemma igen så tränade vi lite på pilatesbollen och även ryggen med ”sitt fint”.

Sen bar det av på ringträning i det inte så sköna vädret. Kiro skötte sig jättebra men vi skippade hanteringen. Sen senaste veterinärbesöket så har han tyckt att det är obehagligt när vissa främlingar ska klappa i vissa situationer vilket han även visade idag när första instruktören satte sig på huk för att försöka hälsa på honom och klappa. Hälsa gjorde han gärna men han ville inte att hon skulle ta i honom. Så för de andra två instruktörerna så struntade vi i det, de fick ignorera honom istället.

Det är svårt eftersom det i många situationer inte är några som helst problem men just i dessa ”undersöknings” situationer förväntar han sig nog att det kan göra ont. I helgen träffade han flera nya människor som kunde klappa på honom utan problem. Det har även blivit mycket bättre under den här månaden sen veterinärbesöket så om ytterligare några månader så har han kanske glömt det om vi fortsätter träna.

Trava gjorde han superfint och skötte sig överlag jättebra trots att det var trångt med hundar av olika raser och kön stundtals. Brydde sig inte alls om att han hade en ung staffehane flåsandes i hasorna i två varv en gång. När vi väntade ville han helst sitta eller halv ligga i mitt knä, matte hade ju glömt hans jacka hemma 😦

Jag tänker att vi fortsätter ringträna, jag vet inte om jag någonsin kommer att ställa ut honom igen men jag hoppas att vi kan göra en exteriörbeskrivning i alla fall om vi fortsätter träna.

av

Ringträning

Ikväll var vi på ringträning med Östgöta kennelklubb. Det var fler hundar än jag väntat mig men Kiro skötte sig riktigt bra. Lite uppe i varv i början men lugnare på slutet. Det vi ska träna på är att han ska kunna trava och titta rakt fram och stadga i ståendet. Med stagan så borde han hålla sig lugnare när domaren ska fram och klämma. Får försöka att hålla träningsmotivationen uppe för det här i vår.