Oturshunden Kiro

Vi och hundarna njuter av att bo i hus med trädgård nu när det är sommaren. Nu är så staketet klart att hundarna kan vara ute ensamma på baksidan utan att gå till framsidan om vi stänger grindarna.

Vi försöker hinna med och träna med hundarna. Spåra blir kanske bara en gång i veckan och då njuter hundarna. Bästa aktiveringen enligt dem. Så nöjda efterråt.

Kiro har dock inte så mycket flyt hälsomässigt. Såg i fredags att Kiro även har haft sönder högra andra P4 i överkäken. Den vänstra opererades ju bort den 4 april. Så nästa tisdag ska kan opereras igen, samtidigt kommer de kastrera honom eftersom han har en förstorad prostata med cystor. Han läcker inte lika mycket sen hormonbehandligen men på den får han ju inte tävla så nu får han en mer permanent ”lösning”. Hade det inte varit för prostataproblemen så hade jag inte haft en tanke på att kastrera även om han verkligen inte ska gå i avel. Känns fel att ta bort en ”naturlig” del av hunden när den inte ger några mentala besvär.

Nu har jag bytt ut BARF mot färskfoder för att förhoppningsvis skona Kiros tänder i framtiden. Bravo nötvom med grönsaker provar ni nu. De verkar gilla det. Får se om framförallt Helix kan hålla formen på det utan att behöva äta enorma mängder. Kiro kanske får byta till någon ”normalt” foder efter kastreringen om han får lättare att lägga på sig. Mina hundar har alltid fått högenergifoder annars.

Trasig tand, det ser ut att göra ont men Kiro visar inte mycket men det brukar han inte göra.

20170619_063801

Fina staketet mellan hus och garage:
20170619_182256

Jobbigt med slappt jobb

Lite lydnadsträning med Helix idag. Kändes rätt bra. Han köpte konceptet med att varva ner och att jag bestämmer när momentet är slut. Vi tränade även lite ingångar och position och fokus vid sidan. Mycket hjälper än så länge men det går allt bättre.

I övrigt har dagen till större delen mest känts piss förutom en mycket trevlig inspektion :-). Vädret levererar en dryg huvudvärk som senare fick sällskap av lite illamående.

Jag vet varken ut eller in angående mitt jobb.  Jag har ju någon lätt störning eller något så jag tycker det är skitjobbigt att det är så slappt på jobbet. De arbetsuppgifter jag tilldelas för hela året kan jag utan problem göra klart på halva den tiden. Vore ju toppen att kunna vara ledig resten av året då men så är det ju inte utan då ska jag be om mer arbetsuppgifter, de arbetsuppgifter jag få då är normalt för få och för enkla för att kännas intressanta/roliga men visst gör jag dem. Sen när de är klara får jag be om fler osv. ja så ser en stor del av året ut. Utmanande? Nej Utvecklande, ja kanske för tålamodet men inte annars. Jag gillar att vara ute på inspektioner och träffa människor och diskutera livsmedel och allt som hör till med dem. En bra dag för mig är att få vara ute på två eller tre inspektioner. Men gör jag så räcker de inte långt, de jag tilldelas i början av året.

Jag får ingen direkt utvärdering av hur väl jag utför mitt jobb mer än att inspektionerna blir gjorda. Min chef har varit med vid ut vid två eller tre tillfällen på över 4 år och då endast på lite specialfall. Hon har alltså ingen större koll på vad jag gör 99,5 % av tiden. Jag känner att jag vill bli bättre men skulle då behöva lite mer dialog och utbyte med mina kollegor, intresse finns men i huvudsak från en eller två av dem.  Jag vill få utvärdera effekten av mina inspektioner på lång sikt men detta finns det inget system för.

Jag har hela tiden tänkt att det ”gammeldags” tänk de har på mitt jobb ska försvinna men än så länge sitter det hårt och alla som bryter normerna bli snabbt tillrättavisade. Man kan säga att de som är villiga att prova nya saker och som gör det med glädje INTE är majoriteten. Nu tappar jag snart en kollega som jag alltid kunnat bolla med, en som alltid ställer upp på mer eller mindre tokiga idéer, en som tar sig an utmaningar med samma inställning som mig. En som förstår hur jag tänker.

Jag har sen jag gick min utbildning trott att målen med livsmedelskontrollen är att uppnå säkra livsmedel genom en effektiv, riskbaserad och rättssäker kontroll. Men det kan vara så att jag får ändra mig och anse att målet är att jag ska göra 170-180 inspektioner om året och delta i lite olika aktiviteter och projekt om jag ska jobba kvar. Jag får nog lobotomera mig på jobbet för att inte avlida av tristess då….

För inte så länge sen var mitt mål ett fast jobb, jag kanske skulle ha tänkt lite mer på vilken arbetsplats jag ville bli fast på. Jag gillar mina kollegor men inte intoleransen mot oss som är lite annorlunda (intensiva) eller arbetssättet.

En stor fördel i jobbet är att så så många olika delar i och omkring Linköping. Dagens utsikt från parkeringen.

20170531_105732

Någon som vill anställa en lite för intensiv person som vill göra ett så bra jobb som möjligt?

Träningshelg

Långhelgen spenderade vi utanför Mullsjö på läger med ett gäng andra kelpieägare. Vi har hunnit träna agility, lydnad x 2, spår, uppletande, trevliga promenader och en hel del badande. Badpremiär för mig den 26 maj, det är inte ofta det sker innan juni.

Träningen gick överlag bra men att vi inte tränat så strukturerat märks. Nu sa jag bli bättre på att träna på rätt saker med Helix. De två viktigaste just nu är att kunna varva ner efter belöning och att hitta en stabil och korrekt position i fria följet. Mycket träning med kommendering för att få honom att tagga ner där.  Mycket fokusträning.

Några bilder på Helix och Kiro från lägret:

Agility med Helix

Agility med Kiro

Helix uppletande:

Kiro uppletande:

Nu måste jag fila på en träningsplan för Helix med delmål och mål.

Spårtävling och altan

Snart är ännu en intensiv helg slut. Igår fick hundarna spåra lite på förmiddagen sen ägnades resten av dagen till altanbygge och matinköp.

Idag var det dags för debut för mig och Helix i högre spår. Vi är inte alls klara för detta men jag ville kolla av var vi låg och få lite rutin så jag anmälde till Vadstena, det var trevligt att tävla där sist. Dagen började inte så lysande men att jag hade ställt väckarklockan fel men vaknade som tur var bara 10 minuter efter när jag borde ha gått upp och inte en timme senare när väckarklockan hade ringt. Sen lyckades jag inte få in koordinaterna i GPS:en så jag sökte på stället där samlingen skulle vara och åkte dit. Självklart var det inte rätt plats. Ringde till någon av funktionärerna, fick start nr 5, dvs. sist, lyckades hitta vart jag skulle och åkte dit. Först var det uppletande, vårt första på tävling. Borde kanske ha läst på mer noggrant hur många föremål det skulle vara. Jag trodde 4 men hunden behövde ju bara hämta 3 så jag missade ingången efter sista föremålet. Lite lek  och tugg blev det också… Betyg 8 = supernöjd förare. Han jobbade jättebra, lite yvig men näsan var på hela tiden 🙂

Sen var det väntan så vi kan gå upp på hjässan på Omberg och jag fick se denna fina utsikt:

Efter ytterligare lite väntan åkte vi till spåret. Helix var tagggad på att spåra och satte full fart ut i rutan och hittade ett spår, kollade av lite och valde sedan håll. Tydigen fel håll. Fick bromsa och ropa tillbaka honom. Efter viss förvirring kom vi iväg åt rätt håll. Surt med bakspår kanske man jag var jättenöjd att han hade hittat ett spår då det inte var länge sen den polletten trillade ner. Innan var det mer spring och inte mycket näsa. Sen var det iväg i superfin skog med endast torra löv på marken större delen av vägen. Pinne efter pinne hittade han, en såg jag precis när han passerat, retade honom lite och nästa pinne ansträngde han sig verkligen för att hitta själv. Han spårade mycket säkert hela vägen, någon liten koll åt annat håll men inget tapp alls. Blev lite slag någon sträcka på slutet när han var lite tröttare. Slutpinnen hittade vi tydligen efter 15 minuter trots att jag bromsat hela vägen.

Sen åkte vi till klubben för plastliggning med skott och lydnad. Platsliggningen gick bra. Han var lite rastlös men var tydligt så tyst att domaren som stod brevid honom inte hörde något så han fick 10 poäng där.

Lydnaden var en mindre katastrof. Han var tokladdad på att vi skulle göra något annat under hela det fria följet så han lät och trängde som en tok. Fick 5 poäng av båda. Inkallning med ställande där ställandet tog för lång tid så där fick vi 7 och 6,5. Framåtsändande är vi långt från klara men jag tänkte vi kunde prova men han förstod inte alls vad vi gjorde så när han för andra gången vände sig mot mig bröt jag = 0 poäng. Krypet kändes helt ok men lite ljud och trängande gav 6 poäng av båda domarna. Skall är nog Helix nya favoritmoment, jäklar vilken intensitet men han lättare lite så det blev 8 poäng av båda domarna. Tungapporten avstod vi = 0 poäng.  Vid hopp över hindret blev det skall 2 eller tre gånger så vi fick 7 och 7,5 poäng. Totalt fick vi 256 poäng på specialen och 131 på lydnaden. Hade behöver 288 respektive 144 för uppflytt så det var ju på sätt och vis skönt att det inte var den kassa lydnaden som blev utslagsgivande. Nu ser vi fram mot nya tävlingar längre fram och ska klura på en hel del som ska bli bättre tills dess.

När vi kom hem hade Daniel med Kiro som sällskap kommit väldigt långt med det altanbygge som vi påbörjade i början av veckan. Jag hjälpte till att skruva en jäkla massa trall. Nu är den klar (går att detaljträna på utan att bli lerig om tassar och skor):

20170423_18293220170423_182913

Nu ska det upp ett staket mellan garage och hus så hundarna kan stängas in på baksidan av huset.

Helix MT

För ett tag kom resultaten från Helix MT in på hundata och han har nu titeln Korad.

Här är resultaten visuellt:

Helix MT del 1Helix MT del 2

Totalt blev det 350 poäng. I det stora hela håller jag med i bedömningarna. Det jag var förvånad över var 3:an på social självsäkerhet. Han brukar vara helcool vid hantering och är inte särskilt brydd över människor. Väldigt socialt trygg upplever jag honom i alla fall jämfört med Kiro. Dock blev han lite fundersam vid hanteringen då TL börjar med att slita och dra i honom för att få honom i ”rätt” läge så han blir lite otålig och slickar sig runt munnen ett par gånger. Sen var han inte särskilt intresserad av avståndsfiggen när denna slutat hoppa runt och ville inte gå fram. Så det sammantaget gav antagligen 3:an.

Enligt domaren ”en hund som hinner göra mycket på kort tid”. Det stämmer bra, inte den mest ”nervfasta” killen men som 99 % av tiden anser att livet är en fest.

Ömma fötter och trötta hundar

Nu har vi landat efter en intensiv helg. Igår var det shopping på bygghandel och fix på tomten. Jag har gått över hela baksidan tre gånger med en liten vagn för att sprida gräsfrön och gödsel. Nu hoppas vi verkligen på väder som gör att vi snart får en grön och fin gräsmatta. Den är efterlängtad. Hundarna fick träna lite uppletande, Helix var superduktig, lite seg in med ett föremål men rättade sig efter tillsägelse. Kiro var lite småseg men glad ändå.

Idag var det städdag på LBK. Vi åkte så att hundarna fick ett kort lydnadspass innan. Det gick riktigt bra med Helix idag med fotgående, inkallning med ställande, lite ljud vid hopp över hinder, skall gick helt ok, lättar lite dock, krypet riktigt bra men framförgående ville sig inte alls. Först fort och snett, sen extra fort. Försökte vara tydlig med att tempohöjningen inte var önskvärd men vet inte om det gick fram.

Sen fick de sitta i bilen medan vi jobbade några timmar. Sen körde vi ett uppletande med Gunnar och Hedwig. Kiro jobbade fint, tog alla 4 föremålen enkelt men var lite slarvig vid någon avlämning. Sen var det Hedwigs tur, så otroligt lik Helix på många sätt i sitt arbetssätt. Springer fort men har kanske inte alltid näsan på och lite mycket ägandebehov av ”roliga föremål” och i princip outröttlig. Den skillnaden jag såg var att Hedwig inte var lika klistrig som Helix kan bli när det är svårt att hitta föremålen. Det jag tänker är att när jag ska köpa nästa hund ska lägga tid på att verkligen se föräldradjur och/eller deras syskon i arbete då så himla mycket av hur de arbetar är ärftligt. Bara för att ha koll på förväntade styrkor och svagheter. Det finns inga perfekta hundar men vissa svagheter vill jag verkligen undvika och vissa styrkor vill jag verkligen ha.  Sen var det Helix tur och han var duktig utöver ett tappat föremål och att han var lite seg in med en ”rolig sak” men desto snabbare in med nästa som var ett tygdjur.

Sen var det agilityträning. Två varv var fick hundarna på en klass 2 agility bana med gunga som enda kontaktfälts hinder. Innehöll bland annat byte precis efter slalom, något vi behöver träna mer på.

Hemma igen så krattade vi hela baksidan för att få ner gräsfröna lite. Hela familjen kommer nog sova gott ikväll.

Träning och tandborttagning

I helgen tränade vid uppletande och agility. Inga höjdarträningar förutom att Kiro var riktigt taggad och duktig på agilityn. Helix hade inte alls hjärnan med i agilityn och dåligt hindersug och jag hade dåligt tålamod.

I måndags blev det lite lydnadsträning på LBK. Helix fick träna en del framåtsändande, flera riktigt bra sträckor men sen blev han lite för taggad. Vi körde även lite med tungapporten på bara 1 kg. Han lyckades slå i sidorna när han skulle gripa apporten så han började blöda i munnen. Måste lära honom att ta det lite lugnare så han får ett bra grepp från början, inte lätt.

I tisdags blev Kiro av med sina två trasiga tänder. Inte kul att lämna honom för operation då jag sist jag lämna honom hos veterinären fick tillbaka en traumatiserad hund i munkorg. Nu satt vi med medan premedicineringen tog så han var lite lagom full när de hämtade honom i rummet. Sen hämtade jag honom så fort de ringde och sa att han var klar. Fick hämta en trött men glad hund. Han hade skött sig bra. Nu ska han bara äta mjuk mat ett tag sen är han nog helt återställd men några tänder fattigare.

Idag har vi tränat lite nosework, Kiro var fortfarande lite off men verkar ha förstått vad det handlar om. Helix har inte riktigt förstått det där med att leta självständigt utan ber ofta om hjälp. Men när han väl letar är han duktig 🙂

Framsteg och trasig tand

I helgen har det inte blivit mycket träning, ett kort lydnadspass i lördags. Annars har hundarna hängt på tomten när vi jobbat där. I lördags när jag ”borstade” hundarnas tänder så märkte jag att Kiro hade ont vid en tand i överkäken (M1) som ett tag varit lite trasig i emaljen ett tag, det syns nu en brun fläck där så jag misstänker att det är pulpan som syns. Han har även en inciv som gått av men där verkar han inte ha ont. Idag var det i alla fall bara att ringa och boka tid för undersökning eller vad det nu blir (ingen veterinär får hantera en vaken Kiro utan munkorg på och då blir det ju svårt att kolla i munnen). Blodprov ville de iaf ta innan sövning.

Idag tränade vi lite lydnad på klubben. Kiro var lite av och på så han fick inte göra så mycket. Helix var taggad men kunde ändå sansa sig hyffsat. Fick bland annat till flera sekvenser av saktagående och ok kryp bitvis, där påverkas han massor av var jag har blicken så det får vi jobba på. Lite hastigt blev det även platsliggning med skott. Det gick riktigt bra, kollade lite första skottet och någon litet litet ljud men riktigt bra överlag. Känns som om Helix har landat lite mer i sig själv över vintern.

Sen var det genomgång av de nya bruksreglerna, nyttigt! Jäklar vad vi borde träna uppletande. Vi har ju en ruta i skogen precis utanför så jag får bli bättre på att nyttja den.

Mentaltest

Jag anmälde Helix till mentaltest på Värmdö brukshundsklubb men vi blev bortlottade först men sen fick de återbud och vi fick en plats ändå. Helix var hund nr 2 och samling 07.45 enligt PM så vi åkte hemifrån kl. 05.00 i morse. Nu var det ju inte direkt någon samling så vi hade nog kunnat åka lite senare. Testet gick ganska exakt som jag väntat mig. Helix var som han är, massor med energi och leklust, reagerar ganska häftigt och tar lite tid på sig att släppa otäckheter, kan bli arg. Inga konstigheter med skott trots ganska hög belastning precis innan, kollade till en gång under leken vilket jag kanske inte hade väntat mig. Allt som allt blev han godkänd, kopian jag fick var ganska kladdig så jag väntar med att publicera poängen tills de lagts in på SBK-tävling. Daniel filmade det mesta, det ses nedan:

Helix är ingen superhund på pappret (MH och MT) men precis den kompis jag vill ha på tävlingsbanan och i vardagen 🙂

 

Nytt verksamhetsår i rasklubben

Igår var det årsmöte för rasklubben (SVEKK), jag sitter kvar som kassör ett år till. Troligtvis även som sammankallande/aktiv i avelskommittén om den nya styrelsen önskar det. Det kommer bli ett spännande år med stora utmaningar då vi har en ras som deperat behöver få en större effektiv population med en större genetisk variation. Jag hoppas att vi kan nå framgång i detta under året och förankra det arbetet för framtiden för annars är det nog en övervägande risk att vi inte har någon australian kelpie ras kvar om ett antal år. Det vore väldigt synd att förlora denna fantastiska ras, en allround bruks- och vallhund i praktiskt format 🙂

/Renate