Lydnad

av

Bra spår men inte så lydig lydnad

Vi kom med som reserver på ett elitspår i Västervik i helgen. Dagen började på bästa sätt men ett snyggt framspår och 7 pinnar + slut. Lite strul vid slutpinnen då den låg väldigt nära en väg men vi löste det tillsammans. 22 minuter tog det att komma runt trots bitvis riktigt utmanande terräng. Åysan jobbade så otroligt fint. Spårar i bra tempo men mycket noga vid pinnarna. Jag behövde bara kolla vart jag skulle sätta fötterna.

Uppletandet upplevde jag lite ”avslaget” hon jobbade hela tiden och inte riktigt men den intensitet hon brukar. Hon gick inte hela vägen ut på djupet i ena hörnet. Hittade bara tre föremål och lite tugg på det så blev det 7 i betyg.

Platsliggningen blev det ett litet missförstånd pga det vi tränat på. Åysan vill gärna lägga sig så fort vi ställer upp på vår plats. Så vi har tränat på att hon ska sitta och vänta. Och det gick ok denna gång. Fick bara sätta upp henne en gång under väntan. Men när jag gick för att gömma mig så satte hon sig upp. Har aldrig hänt. Men sedan hade hon lagt sig igen. Hon låg fint när vi gick tillbaka och vi fick trots detta ändå 8 i betyg. Ibland får man det man tränat på på lite oväntade sätt.

Sen var det dags för lydnaden. Poängen på de tre första momenten blev verkligen inte bra men känslan av att hon var med mig och taggad var otroligt bra. I fria följet så har vi fortfarande en del teknik i vändningar och förflyttningar att jobba med samt att hon plogar lite. I framåtsändandet så sitter inte avsaktningen utan target och inkallningen behöver stärkas. I inkallningen stannade hon inte på mitt första kommando vilket jag inte hade väntat så det tog lite lång tid innan jag gav dubbelkommando. Vi tränar ju nästan bara släta inkallningar men nu vet jag att vi måste repetera ställandet på fullt avstånd någon gång innan tävling. Läggande och ingång gick bra.

I krypet fick jag ge dubbelkommando på läggandet vilket var lite oväntat. Sen lättade hon lite fram under första halten. Själva krypandet gick helt ok. Ett litet skutt vänstersvängen bara.

Skallet är jag superöjd med. Jag var lite för snabb att kommandera skall sista gången så jag befarande att hon skulle tjuvstarta.

Sen kom vår första nolla i ett lydnadsprogram. Åysan tjuvstartade när jag kastade metallapporten. Inser i efterhand att jag lekt en del med henne på det sätter att hon får jaga apporten när jag kastar, gripa och sen gå direkt i belöning. Men jag blev så paff att jag inte ropade tillbaka henne vilket man tydligen får. Tungapporten gick bra, lite långsam in och seg i släppandet och ingången men det är nog i princip så bra det blir.

Hoppade hindret superfint men tydligen islag, jag hörde inget men det gjorde domarna. Lite bråttom upp på stegen men fint ner.

Lydnadprogrammet var verkligen ett kvitto på att träningen ger resultat och ibland oväntade sådan men också att vi har mycket mer att träna på. Slutpoängen blev 531,5 poäng men för lite lydnadspoäng för certpoäng.

Nu tänker jag att vi får slipa på lydanden i sommar och även köra mer med kommendering då jag behöver träna på att ta det lugnt trots kommendering. Och sedan hoppas på att komma med på något elitspår i höst.

 

av

Löpet är här

Den 3:e eller 4:e april började Åysan Löpa. Så nu väntar vi på höglöp och parningsresa, troligen blir det i slutet på vecka 16. Under tiden flyter vardagen på som vanligt. Lite lite träning senaste veckan men hundarna är coola med det. Men så klart glada när det väl händer något. Igår tränade vi lite lydnad på fotbollsplanen. Trots extremt sparsamt med lydnadsträning för Åysan så gör vi små framsteg hela tiden. Riktningen i framåtsändandet börjar sitta bra men det går gärna lite snabbt i saktagåendet. Skallet blir jämnare och jämnare. Stegfördflyttningarna börjar likna något användbart. Det kliar lite i fingrarna att få starta högre spår igen men det för förhoppningsvis vänta till senare i höst.

Helix fick också lattja lydnad. Övertaggad som vanligt men höll sig någolunda i skinnet. Så svårt att tro att han snart fyller 10 år när han lägger i den växeln.

av

Planer, specialsök och lydnad

Tågresan vi gjord i februari var för att träffa hanhunden Deepeyes Rocket Man IX (Exid) med matte. Mötet gick bra och nu hoppas vi på parning mellan honom och Åysan i april. Mer om den planerade kullen finns att läsa här.

Igår blev det en för oss intensiv dag som började med specialsöksprov på morgonen. Åysan skötte sig som vanligt bra och även jag denna gång så provet resulterade i ett godkänt resultat och 375 poäng. Sökområdet var mycket större denna gång och vi nyttjade hela tiden på 18 minuter Åysan hittade alla 5 gömmor och markerade dem utmärkt. Vi ska jobba lite mer med uthålligheten mellan ”fynden” vilket jag är medveten om att vi inte tränat jättemycket på. Vi ska även träna lite mer på djupa gömmor.

Sen blev det några timmar i bilen för hundarna medan vi hittade på annat med barnen. Efter lunch åkte jag och hundarna till brukshundsklubben där de hade bruksdomarutbildning. Jag och Åysan skulle vara ”träningsekipage”. De trodde tydligen vi skulle köra elitlydnaden men den har vi inte tränat tillräckligt på så vi körde högre lydnaden förutom framåtsändanden som vi gjorde som i elitklass. Jag fick veta för några dagar sedan att vi skulle göra detta så i lördags provade vi alla momenten lite snabbt på fotbollsplanen. Flera av dem har vi bara kört väldigt lite eller inte alls i vinter.

Vi blev kommenderade precis som på tävling men antalet personer bredvid planen var betydligt fler. Jag tog chansen att belöna Åysan mellan några av momenten. Hon jobbade på bra och var engagerad och koncentrerad hela vägen. Största felet enligt mig blev ett ”fuskskall” under tystnaden men det är nog inga problem alls att träna bort. När hon väl fick skalla gjorde hon det riktigt bra och satt stilla vad jag kunde märka. Sen har vi en del ”detaljer” att jobba på som jag redan visste om. Men på det stora hela så är jag väldigt nöjd. En så momentsäker hund som kan gå ut på planen att göra detta efter minimalt med träning är skönt att ha.

Nu väntar vi på löp, som jag tror börjar under första halvan av april men kan ju såklart ha fel.

Exid och Åysan<3

av

Träning i värmen

Lite mer växlande väder just nu vilket är skönt. Men idag blev det en riktigt varm dag. Ingen vila för det. Vi hann med lydnad, spår och lite konditionsträning på förmiddagen.

Jag vill att mina hundar ska kunna jobba oavsett väder så jag avstår inte träning på grund av någon särskild väderlek. Idag gick vi och tränade lite lydnad under tiden spåren låg. Körde genom större delen av högrelydnaden med Åysan och hon var riktigt fin. Lite detaljpill kvar och att introducera 3 kg tungapport och inte bara 2 kg som nu. Hon har lite jobbigt att balansera den om greppet inte blir rakt. Med 3 kg hantel är det inga problem då den är lättare att balansera.

Helix fick gå lite fritt följ och sen bara leka lite.

Sen åkte Åysan och jag direkt till spåret. Hon sprang framför cykeln dit (ca 700m) och spårade sen 700 m och sen cyklade vi en extra sväng på cirka 1 km innan vi vände hem igen. Allt med flera vätskepauser och lite återhämtning i skuggan. Det blev en lång tunga men hon återhämtade sig snabbt när vi väl var hemma. Spåret gick bra, lite klurigt upptag då en annan person hade virrat där när Daniel lagt spåret. Alla pinnar hittade. Lite lugnare tempo än vanligt men hon verkar bra på att anpassa intensiteten till värmen (till skillnad mot Helix som gasar järnet ändå och kan bli överhettad om man inte är med och bromsar).

Helix fick ett cirka 350 m långt spår på hemmaplan som han gick med husse. Farbror Helix är oförskämt fräsch just nu men jag vågar inte cykla med honom då han tar i mer än hans kropp klarar. Men jogga och simma får han göra.

Resten av dagen har hundarna slappat och promenerat. Nu måste jag planera mer träning då jag anmält till två högre spår i augusti.

av

Lydnadsdebut för Åysan

När valpplanerna gick i stöpet så ville jag ha något nytt mål så jag anmälde till en startklass lydnad. Träningen gick inte alls som jag hoppats på då vi har haft lite svårt att hitta samspelet jag vill ha och svårt att ens hinna träna. Med oerhört låga förväntningar åkte jag till tävlingen (via en sjö å det skulle bli väldigt varmt).

Vi fick startnummer två vilket kändes skönt. Gillar inte att vänta länge på att starta. banvanring på lydnad var nytt för mig men bra att mentalt ställa in sig på vart momenten skulle utföras och hur jäkla varmt det var på planen. När första hunden gick in på planen tog jag ut Åysan som redan var rastad på en kort kiss och sen väntade vi i skuggan brevis planen så hon fick kolla in vad de gjorde. Sen gick vi iväg utom synhåll från planen och busade lite och körde lite följsamhet med köttbullebelöning. Sen väntade vi i skuggan vid planen igen.

Oroligt nog kändes det precis som ”vanligt” när vi gick in på planen. Åysan var helt med på vad vi pysslade med och skötte sig strålande. Visst finns det saker vi behöver göra bättre men det är detaljträning. Hon var fullt koncentrerad hela vägen och brydde sig inte ett dugg om att vi var på ny plats eller att det rörde sig funktionärer runt oss. Hon höll en jämn energi genom hela programmet trots värmen. Hon är ju inte den snabbaste eller mest explosiva hunden oavsett. Fick hjälp av en bekant till Daniel att filma. Blev lite långt bort och rörligt men man ser ändå vad vi gör.

Resultat:

Följsamhet 8,5 (Pendlar språng, sitter snett, stöter i förare vid sväng). Min kommentar: Mitt fel alltihop som inte satte henne rakt först och som svängde för snabbt och ändrade tempo ryckigt.

Inkallning 9,5 (Stöter lätt i förare vid avslut) Min kommentar: detta kände jag inte ens.

Sitt under marsch 8 (Trampar, Kroppshållning vid upptag). Min kommentar: Att hon trampar när jag lämnar henne sittande var något nytt. Jag hjälpte nog i onödan vid uppataget men blev lite förvirrad under detta moment…

Apportering 7 (Trampar dubbelt, bra gripande, kroppshållning avslut, sitter snett, kropp) Min kommentar: Trampet igen det får vi träna på att inte göra. Avslutet behöver tränas mer på med kommendering rakt igenom.

Fjärrdirigering 8,5 (Långsamt ner, kroppshållning avslut) Min kommentar: Behöver tränas på.

Hopp över hinder 9 (Kroppshållning avslut) Min kommentar (vred/lutade på mig helt i onödan hon gjorde en jättefin ingång).

Helhetsintryck 9 (Trevligt ekipage, bra samarbete)

Totalt 169,5p och klassvinst.

Väldigt oväntat att vinna klassen men värmen tog nog mycket på många. Vi vann en fin lydnadsapport (jag har ingen godkänd lydnadsapport). Jag vill ju eg. mest starta lydnad för att få rutin till brukslydnaden så nu velar jag om vi ska starta någon mer startklass eller satsa helt på att få ihop högre lydnaden så vi kan starta högre spår i augusti.

av

Arbete och belöning

Idag lyckades vi hinna med ett kort träningspass i lydnad här hemma. Provade att sätta ihop en bana med momenten i startlydnad då jag funderar på att ev. prova startklass med Åysan senare i vår. Träningen gick bra men del tankar snurrade i huvudet.

När jag började träna hund fick jag för mig eller lärde mig att belöna när hunden gör något bra eller anstränger sig som mest. Det är ju inget konstigt egentligen men när jag nu tänker på det i lydnadsträningssammanhang så inser jag att det kan bli lite tokigt. När hunden förstår sig att vissa beteenden leder till belöning så blir det ju hunden som styr när belöningen ska komma. Om hunden styr när belöningen kommer så kan det leda till att hunden tycker det är ok att lägga fokus på annat än träning om det finns något annat av intresse och sen visa ”rätt” beteende när den vill ha belöning. Men om man vill att hunden ska arbeta med ett jämt fokus är det viktigt att hunden inte vet när det kommer belöning men den vet att den kommer. Ju längre den jobbar desto bättre belöning.

Att leta efter ”rätt” belöningstillfällen gör även att jag som förare fokuserar mer på hunden än på mina uppgifter och egentligen är det ju hunden som ska vara fokuserad på mig och inte tvärtom. I träning är det bättre att bestämma i förväg när och hur belöning ska ske. Viktigt att variera när belöning sker. Lätt att lägga dem i slutet av moment men det är inte optimalt då det leder till att hunden kan uppfatta besvikelse på tävling om den är van vid det. Att lägga belöningarna i transporter är bra för det är ställen i lydnads program då det är lätt att tappa engagemang men om en transport inte belönas så kommer hunden troligen inte fundera över det då det kommer ett nytt moment att utföra istället.

Tajmingen på belöningen är väldigt avgörande vid inlärningen men det är inte samma som att hunden styr när belöningen kommer när hunden väl kan momenten.

För att jämföra tänkte jag på hur min egen arbetssituation skulle bli om min lön delades ut efter samma principer som jag tidigare använt för belöning i min hundträning. Gör jag något bra så får jag lite lön. Jag skulle ju bara jobba när jag faktiskt ville ha lön mest troligt. Däremellan skulle jag nog prestera rätt medelmåttigt om ens det. Eller så skulle jag satsa på lön hela tiden och hela tiden behöva öka min prestation för att uppnå den, det skulle antagligen inte vara bra i längden då det skulle bli stressigt. Om jag visste att visa presentationer leder till belöning och andra inte gör det skulle jag tycka att det var värt att engagera mig lika mycket i alla delar av mitt arbete?

Jag vill att hunden ska arbete för att det är kul att utföra momenten, för att den känner sig trygg, att den vill samarbeta med mig och för att den vet att det kommer löna sig på något sätt.

av

Ett träningspass

Idag fanns inte tid eller ork (på grund av förkylning) för någon omfattande hundträning en jag ville ändå att hundarna skulle få göra något. Det var väldigt väldigt nära att jag bara gick ut och gjorde just ”något” utan att ha en plan eller ett mål. Men sen tänkte jag lite och kladdade snabbt ihop en liten plan i form av en bana till Åysan. Helix fick fysträna och göra några delar ut Åysans bana.

Det blev en kort men intensiv bana. Målet var att få in en del fart samt nya moment till lägrelydnaden samt upprätthålla vanan att vara engagerad och fokuserad vid arbete. Jag uppleveratt både jag och hunden blir snabbare trötta av att träna banor än att träna moment för moment med pauser emellan. Därför räcker det ofta bra med en bana per pass men ibland blir det två för att träna uthålligheten lite mer. En positiv sak med att ha bestämt i förväg vad som ska göra och när är att jag kan fokusera 100 % på att guida hunden rätt och behöver inte fundera på vad som ska göras. Om jag förväntar mig obrutet fokus från hunden så måste även jag ha det.

Eftersom vi fick lite strul vid runda i banna så gjorde vi om den delen av banan (apport-läggande-runda) efter att ha kört några runda utanför banan. Intressant nog så visade hon exakt samma beteende igen i den kedjan som i banan vilket inte alls visades när vi körde bara det momentet. Fick ta till lite mer hjälper för att göra det tydligare i banan. Körde läggande-runda igen och då gick det bra.

När vi kör en bana och jag upplever att det blev för svårt eller att engagemanget inte är där jag önskar så lägger jag snabbt på en hjälp för att underlätta. det kan vara att hjälpa med handen eller stoppa en leksak i armhålan. Nästa gång jag planerar en bana får jag fundera på hur jag kan hjälpa hunden vid dessa svårigheter. Målet är att hunden aldrig ska känna sig osäker på vad den ska göra för det är absolut inte en känsla jag vill att hunden bär med sig. Den ska känna sig trygg med situationen och sina uppgifter.

En klassig skiss av en bana
av

Att göra målet till en vana

Åysan är min tredje hund jag tränat med målet att kunna tävla i bruks/lydnad. Jag har för varje hund läst på tillgänglig litteratur och anammat det som känts vettigt. På dessa drygt 9 år har det hänt enormt mycket på hundträningsfronten. Eftersom Helix var 6 år när vi fick hem Åysan blev det största hoppet mellan två hundar och hundträningsmässigt där. Lagom till jag fick hem Åysan köpte jag också boken ”Bästa starten” en annan variant på boken ”Från valp till stjärna” som jag hade när Helix var valp. Redan då var engagemang och teknik/moment självklara och tränades flitigt. Trots detta har jag inte fått till helheten med mina första två hundar. Kiro gick lätt ner sig på tävling och träning. Helix var tvärtom och blev för gasad med ljud som bieffekt. Trots detta har de båda resultat på någon medelhögnivå.

Träningspassen såg oftast ut som så att hundarna värmdes upp och sen gick vi in på planen. Utrustning placerades på lämpligt ställe och sen tränades moment eller momentdelar. Lyckades momenten/momentdelen belönades det. Så gick man vidare till nästa och nästa. Ganska långt i från hur det går till på tävling. Visst tävlingstränade vi då och då men väldigt liten andel av passen lades på det. Tävlingsträningen kom antagligen in alldeles för sent och andra vanor och förväntningar i träningen hade byggts upp som försvårade ännu mer i tävlingssituationen.

Det var nog den största skillnaden som jag snabbt snappade upp från boken ”Bästa starten” var att göra det som ingår i tävlingssituationen till den ”vanliga träningen”. Vad är det då? Ingångar, banor, transporter, obrutet engagemang och fokus. Detta ska ingå i så gott som alla träningspass. I teorin ska då steget till att tävla bli mycket mindre. Så jag har provat med Åysan. Vi körde banor innan hon kunde ett enda moment. I banan ingår förutom olika punkter (senare moment) ingång på planen och transporter. I början var det lek/följa godishand mellan samtliga punkter och belöning vid alla punkter. När Åysan lärde sig baklängesmarsch så använde vi det till transporterna. Vad vi har gjort vid de olika punkterna i banan har inte spelat så stor roll bara engagemang och fokus är bibehållet. Det har kunnat vara ett kort omvänt lockande eller in incheckningsövning (en belöning direkt efter en belöning). Målet var att målet (en hund som kan genomföra ett helt lydnadsprogram med bibehållet fokus och engagemang rakt igenom) skulle bli en vana.

Allt eftersom kunde vi lägga in allt fler riktiga moment vid punkterna i banorna. Under hösten i år har vi tränat tillsammans med andra lite oftare och då har banorna blivit mer av riktiga tävlingsmässiga kedjor med kommendering. Även tidigare har vi tagit alla möjligheter till kommendering i de banor vi tränat.

Första gången jag tävlade med Åysan var för två veckor sedan då det var dags för start i apellspår. Mycket spännande att se om träningsplanen skulle hålla. Och det tycker jag att den gjorde, det var inte prefekt men det kändes bra och som att hon visste vad som förväntade sig. Den största skillnaden blev att belöningen blev enbart utanför planen och inte i en eller två transporter som jag brukar göra vid träning. Anledning till att jag belönar transporter vid träning och sällan momentslut är för att inte skapa en känsla av besvikelse efter ett moment på tävling när hunden inte får den belöning den är van vid på träning. Jag vill även ha en hög förväntan på just transporterna då det är där det är lättast att tappa hunden upplever jag.

Jag hoppas och tror att jag har lyckats bygga upp en vana hos Åysan att vara engagerad och fokuserad utan pauser i både träning och tävling. Vi har mycket utveckling kvar men jag tror allt mer på att det man gör ofta blir enkelt, oavsett vad det handlar om. Med ofta menar jag inte att vi tränar varje dag (det gör vi verkligen inte) men att i princip varje gång vi tränar så tränar vi på de delar som inte handlar om själva momenten, ingångar och transporter mellan moment. Jag har fått en ny vana också, att i förväg bestämma vad jag ska göra när så att min hund upplever att jag har koll på läget. Det har ritats många banor sen förra sommaren….

av

Apellspår med Åysan

Idag var det dags för debut i apellklass spår för Åysan.

Alltid lite nervöst att starta för första gången med en hund.

Fick startnummer 6 vilket kändes bra. Spåret började bra med ett stabilt upptag. Första pinnen fick hon vind på lite tidigt så hon fick leta lite framåt men hittade den. I vinkel ringade hin rätt rejält och var lite fladdrig i början av nästa sträcka men hittade pinne lätt. Andra vinkeln gick bättre men det blev lite att kolla av ändå. Sista sträckan i motvind gjorde att hon slog ca 2 m i spåret då och då men hittade slutpinnen utan problem. 9-9

Sen blev det en ganska lång väntan på resten pga. att de fick lägga ett reservspår.

Sådär nöjd med platsliggningen. Hon var lite otålig och flyttade frambenen lite. Ovana vid att ligga med så många olika hundar påverkade säkert. Hon skulle aldrig gå fram till en annan hund men idag var draget mot mig lite stort. Domarna var tydligen nöjda ändå så det blev 10-10.

Budföringen gick ok, lite missförstånd hos mottagaren när hon skulle sätta sig men sprang bra på kommando. 10-10

Planlydnaden kändes bra även om det blev någon liten miss. Dubbelkommando på inkallningen var lite oväntat men hon hörde helt enkelt inte första kommandot som kom ganska snabbt efter att jag ställt upp. Sen fick jag påminna om sättandet efter hoppet. Då började hon nog blir rätt trött. Annars fantastiskt nöjd då programmet speglade dit vi kommit i träningen. Utvecklingspotential finns men helheten känns stabil.

Linföinghet 10-10
Framförgående 9,5-9,5
Platsläggande 10-10
Inkallning 6-6,5
Hopp över hinder 8-9

Totalt 229,5 poäng och uppflytt till lägre klass.

Film på lydnaden:

av

Inomhusträning

Igår kväll hade vi lyxen att få träna inomhus. Första gången för Åysan i LHU:s lokal. Innan har var varit på High5 två gånger. Hon verkar inte ha svårt att träna i en ny miljö med nya lukter. Hon visste precis vad vi skulle göra direkt vi kom in på planen. Självklart får jag anpassa kritererna lite i början så hon får lyckas ganska enkelt. I ett av hörnen ville hon nosa första rundan vi gjorde (körde en ”bana” med följsamhet och några andra övningar). Då bröt jag henne med ett nej och sen startade vi om den övningen. Andra varvet så nosade hon inte på den platsen även om jag såg att hon tänkte det en gång. Det var extremt mycket dofter på marken i hallen så det gick ändå över förväntan.

Även Helix fick träna till sin stora lycka. Han var lite väl gasad men samlade sig bitvis. Har jobbat en hel del med fokusövningar där han ska låsa blicken mot en belöning innan han får ta den. Han har blivit riktigt bra på detta med godis men leksak har varit svårare men det börjar lossna lite nu. detta har jag börjat nyttja i saktagåendet i framåtsändandet för att hitta en bra energinivå för detta moment.

Eftersom jag är van vid Helix extrema engagemang (till viss del stress) så börjar jag lätt tänka att Åysan inte är nog engagerad i och med att hon är så mycket mer samlad och balanserad. Utmaningen med att ha två så olika hundar kan vara att kunna ställa om sin förväntan. Åysan är på inget sätt svårmotiverad men kan behöva taggas lite mer för att ta i lite extra så det jobbar vi på. Å andra sidan hade hon inga problem att koppla av så mycket att hon tog en tupplur i buren i pausen.

Idag har vi inte tränat något alls utöver Styrkeövningar och en kort joggingtur. På förmiddagen tog vi en kort promenad där hundarna fick rusa en del (Åysan mer än Helix men även han drog några repor). Någon godisträd fick de också. Åysan har fått väldigt mycket spring i benen och rätt bra kondition. Hon sprang och sprang och sprang sen på gräsmattan innan vi gick in. Den farten ska vi ha i träningen sen! Nu har vi knappt tränat några fartmoment än men sen så.

  • Finns det inte plats så tar man sig plats. /Åysan
  • Åysan tog upp minst 2/3 av buren..
  • Julbild? En tittar in i kameran iaf.