Nu verkar det som om Åysan löper. Inget supertydligt då hon blöder väldigt lite och verkat vara duktig på att städa. Men förutom det så är de andra tecknen på löp som vanligt och Helix har koll på att hon luktar intressant (även om han är kastrerad).
Om löpet fortskrider så får hon träffa Pentax under nästa vecka.
Med tanke på att det inte riktigt gått enligt plan med ett löp nästan 2 månader senare än väntat så vågar jag inte riktigt tro att resten ska gå vägen. Men vi ska i alla fall ge bästa möjliga förutsättningar för att det ska kunna gå vägen med parning och dräktighet.
Här kommer filmer från Åysans mentaltest den 2 april 2023. Filmerna från de sociala delarna kommer jag inte publicera här men hänsyn till figuranter som inte vill hamna på filmer som sprids på nätet. Personer jag känner kan få se dem på förfrågan.
Jakten, här visar Åysan att hon gillar leksaker när de rör sig. Vallningen är ju till stor del baserad på jaktlust så de är inget otypiskt för en vallhund att jaga. Men de har normalt en förighet som gör att man kan stanna/styra dem med rösten och det har Åysan som inte jagar på promenader om jag inte vill. Men här fick hon ju jaga.
Uthållighet med en gömd boll i snöre. Bollar är rätt ointressanta enligt Åysan men hon gick igång lite på att försöka lösa problemet och jobbade betydligt längre än jag trott med att komma åt bollen.
Figguraden/flockkänslan var inga konstigheter. Hon reagerar inte mycket på det konstiga figurerna.
Överraskningen var inga konstigheter.
Skramlet var hon inte så intresserad av att undersöka men när jag väl ropade på henne klev hon upp på det så rädd var hon nog inte bara inte nyfiken.
Släden ska sätta ganska mycket press på hunden genom att långsamt hota. Men Åysan tyckte inte den var läskig alls. Hon spanade mer på bilarna och passerande hundar än släden tror jag.
Sist var det skotten. Samma trygga hund som innan mentaltestet börjat och inte mycket till reaktiv på skotten mer än lite nyfikenhet på vart ljudet kom ifrån.
Det som inte är med är passiviteten då den inte filmades. Hon stod bara lugnt och väntade på vad som skulle hända sen.
Så nöjd med att hon visade vilken balanserad och trygg hund hon är. Så otroligt enkel i alla situationer vi hittills har satt henne i.
Åysan har ännu inte behagat att börja löpa. Snart har det gått 11 månader sedan senaste löpet.
Den oväntat långa väntan gav oss i alla fall möjligheten att starta henne på mentaltest innan parning något jag hade som mål men eftersom vi fick en bebis i höstas så kunde vi inte starta då och sen dessa har det knappt funnits några mentaltest.
I lördags trycke vi i alla fall in hela familjen i bilen och körde söderut. Lite overkligt eftersom de på lördag morgon var 2 dm snö och -14 grader hemma i Linköping men i Skåne fanns inte en snöflinga visade det sig. Vi övernattade i Helsingborg. Första hotellnatten för Åysan och det var inga konstigheter. Hon sov lugnt hela natten till skillnad från Helix som vaktade lite, behövde ut på en extra rastning och absolut ville ha frukost kl. 06.00. Hon tyckte det var lite spännande att gå genom receptionen till hissen så det var typ ångvält i koppel där.
På söndagen åkte vi vidare till Lomma brukshundsklubb där själva mentaltestet skulle vara. Åysan skulle starta sist så det blev en del väntan i bilen för hundarna. Jag hann se två andra kelpies innan. Mycket intressant då det var två väldigt olika hundar. När det var Åysans tur var hon väldigt taggad på att få komma in på planen (och träna trodde nog hon).
Hon var sig själv genom hela testet det enda som inte riktigt kom fram var att hon har en fin kamplust även socialt då hon behöver lite mer jakt/retning för att vilja gripa en leksak som någon annan håller i (om den inte är fluffig) än vad de ger här. Hon är mer van vid att gripa föremål under jakt vilket verkligen visade sig under just jakten som hon satte full pott på. Hon kämpade längre än jag trott med den gömda bollen. Hon samspelade mycket fint med funktionärerna, svarade på lekinviter mm. Hon avreagerade bra, blev egentligen aldrig ”rädd”. Tog det lugnt när inget hände. Sprang utan tvekan förbi halvfigurerna. Hon visade heller ingen aggressivitet i något moment. Släden var inte så intressant så hon spanade lite på några bjäbbiga småhundar utanför planen. Skotten bekom henne inte alls. Hon kollade i passiviteten och lekte under lekdelen. Så skönt att känna igen vår hund och att hon knatade därifrån helt oberörd.
Jag ska försöka sätta ihop en liten film på vissa delar. Det fanns funktionärer som önskade att inte bli publicerade på nätet så det får bli en modifierad variant.
Inget löp än… kanske hinner hon till och med starta MT nästa helg om det inte börjar denna vecka.
I helgen blev det spårträning och även budföring/rapport. Båda hundarna spårade väldigt bra i lördags. I söndags fick hundarna köra lite budföring/rapport. Ville testa Åysan på lite längre sträckor budföring.
Budföringen tog lite tid innan hon riktigt greppade men förra sommaren trillade poletten ner och nu älskar hon det. Vet inte exakt hur lång sträckan blev denna gång men 3-400 meter i slutänden, mycket längre än vi kört någon gång innan. Hon hade haft lite huvudbry när husse förlängt sträckan men löste det bra ändå.
Bonus att de tränade på skjutbanan i närheten av där vi var. Ingen av hundarna brydde sig nämnvärt ens när vi promenerade 40 m bakom lerduveskyttet.
Vi väntar vidare på löp. Jag tycker verkligen om att ha en tik som löper så sällan i vanliga fall men nu hade hon väl inte behövt dra ut så mycket på det just denna gång. Det finns tecken på att det är på gång men exakt när de drar igång är ju väldigt svårt att veta.
Testosteronhalten stiger innan/i början av löpet och det får Helix känna av då och då. Vi säger så klart till henne att sluta när hon rider på honom.
Blev lite valpsjuk när jag hittade denna film på Helix och Åysan som valp. Helix är så bra med valpar tålmodig men tydlig i sitt språk. Vi hoppas att han får ett litet gäng kelpievalpar att fostra och leka med i sommar.
Idag har det gått exakt 10 månader sedan Åysans senaste löp började. Då hade det gått 10 månader minus en vecka sedan det föregående. Nu hoppas vi att hon inte drar ut så mycket mer innan löpstart denna gång. Även om det är segt att vänta just nu så är just detta en av flera styrkor hos Åysan. Hon löper sällan och har hittills haft enkla och korta löp. Ingen som helst påverkan i träningen under löp och ingen märkbar skendräktighet. Jag skulle inte avla på en tik med täta löp eller som blev väldigt påverkad av löp eller skendräktighet. Enligt min mening ska en tik av arbetande ras kunna arbeta oavsett vart i löpcykeln den är och hanar oavsett vart i löpcykeln grannskapets eller träningskompisarnas tikar är.
Det vi märker mest innan och efter löp är hur hon interagerar med Helix (kastrerad hane). Hon leker på ett lite annat sätt och bjuder ut sig lite under löpet (självklart håller vi dem separerade när de inte är under uppsikt vid höglöp). Helix har även fått åka på semester hos daghusse de ”värsta” dagarna under tidigare löp. Nu har hon sen cirka en månad tillbaka börjar jucka på Helix då och då så vi tror verkligen inte att det är långt kvar nu.
I helgen spårade vi och Åysan spårade riktigt bra. Snabbt och säkert samt alla pinnar hittade i ett cirka 800 m långt 2 timmar gammalt spår på torr/fryst mark. Jag försökte få henne att posera med pinnarna men hon tyckte vi skulle träna hakan i backen istället då. Helix fick också spåra men hade lite bråttom och missade 3 av 5 pinnar men kul hade han iaf.
Det är väldigt kul att vi börjar få ihop en liten lista med intressenter till den planerade kullen. Med det kommer många intressanta samtal.
Jag har ju skrivit att jag vill sälja valpar till bruks och tjänst. Det stämmer att jag vill men jag kommer att värdera personkemin högre. För mig är det viktigare att eventuella valparna hamnar i hem hos valpköpare som vill/kan kommunicera med oss. Både be om hjälp vid behov samt ge feedback på styrkor och utmaningar med hunden. Men om jag har flera där jag känner att det fungerar så kommer jag titta på valpköparens ambitioner och erfarenheter inom bruks och tjänst.
Anledningen är att jag vill få så många som möjligt av valparna arbetsmässigt utvärderade. Andra aktiviteter som agility, rally och lydnad mm. är sporter och de är inte framtagna för att på något sätt utvärdera några arbetsegenskaper till skillnad från exempelvis bruksprov. Dessa sporter kan ändå visa på en hunds samarbetsvilja och förighet i varierande grad men hos en brukshund vill jag även se att det finns en bra förmåga att lösa arbetsuppgifter självständigt som exempelvis i spår/sök/specialsök. Jag vill se att det finns en uthållighet att arbeta under en hel dag vilket kräver en hyffsad förmåga att växla mellan passivitet och aktivitet.
Detta gör att jag hoppas hitta hem där det finns tydliga ambitioner att starta iaf lägre klass bruks (snart finns även specialsöket här) och/eller utbilda hunden till tjänstehund. En stor fördel med att ha dessa ambitioner är att den träningen (sök/spår) också är väldigt bra aktivering för en kelpie där den får koncentrera och arbeta med nosen.
Det går väldigt bra att höra av sig vid intresse även om man inte har dessa ambitioner idag för det viktigaste är som sagt personkemin förutom en bra hem såklart.
Kan även skriva att jag inte alls hade dessa ambitioner innan jag köpte min första kelpie. Men så fort jag började läsa på och sen träna så fastnade jag rejält för främst spår och lydnad men tränade och tävlande även en del i agility. Det var så kul att träna tyckte jag och tävlingar/bruksprov blev ett sätt att få ett kvitto på att vi gjorde framsteg i träningen. Jag har aldrig brytt mig om att ”tävla” mot någon annan utan bara att vi ska utvecklas och bli bättre. Jag har aldrig gått en spårkurs men fått samtliga av mina kelpies uppflyttade till högre klass spår och Helix har även startat i elit klass spår så man måste verkligen inte kunna allt innan man skaffar en brukshund, det går bra att lära sig om viljan finns.
Härlig promenad idag. Hundarna stannar snällt och väntar när jag går lite långsamt med bebis i sele.
297 dagar sedan senaste löpet startade. Samma antal dagar hon hade mellan sina två tidigare löp. Nu hoppas vi att hon inte förlänger det väldigt mycket mer denna gång.
Nu är 2022 snart slut och inte mycket har blivit skrivet här. Mycket har hänt i livet, bra saker men tids- och tankekrävande. Jag har varit gravid större delen av året och den 16 oktober föddes vårt andra barn. Under graviditeten har det varit full fart med jobb och hundträning. Åysan blev i augusti på andra försöket uppflyttad till högre spår. Riktigt kul att hon är stabil och fin i lydnaden men vi behöver mer spårerfarenhet vilket märks extra tydligt på tävling.
Tanken har sen ett bra tag tillbaka varit att Åysan ska få en valpkull hos sin uppfödare 2023 eller 2024. Men men lite ändrade förutsättningar så har vi troligtvis möjlighet att ta den kullen här hemma istället så vi har ansökt om kennelnamnet ”Helixens” som ska vara godkänt nu om jag förstått rätt.
Förra helgen var vi och hälsade på Åysans tilltänkta dejt. Ett mycket positivt möte. Så om allt klaffar så blir det troligen parning i början av mars 2023 och valpar i maj 2023. Mer information om det kommer framöver.
Helix är med på allt vi gör men får inte riktigt samma uppstyrda träning som Åysan. Jag hoppas att vi kan hitta någon medicin han kan äta mer kontinuerligt för att hjälpa honom med smärtan från artrosen i tassarna.
Helixens 