Igår var det agilitykurs igen. Jättekul hade vi trots värmen. Vi tränade dolda tunnelingångar vilket är plättlätt enligt Kiro. Sen körde vi även en ganska klurig bana med bland annat ett svårtajmat blindbyte och jacko över långhopp. Det första löste Kiro bra när jag gjorde rätt och det senare fick vi öva någon gång på innan vi fick till det. Lättlärd är han i alla fall, värre är det med mig.

Jag fick även lite hjälp med hur jag skulle träna tighta svängar med plockhand. Tydligen har jag stått på felsida hindret och försökt dra Kiro runt med plockhanden. Jag ska stå bakom hindret och rama in så han är tvungen att ta det snett och handen ska vara stilla!. Bara att memorera: plocka bakom och jacko framför, aldrig dra i hunden med händerna. Nu hoppas vi på lite mindre frustrationsskall framöver.

Det blev lite varmt efter ett tag tyckte Kiro men kämpade på bra ändå. Han var riktigt laddad i början vilket var kul men lite jobbigt när han ska skälla ut dem som kör. Det fungerar bättre om jag ger han en uppgift men ibland glömmer jag det.

Lite lustigt är att när vi bygger och banvandrar är han betydligt lugnare och tystare om jag inte binder upp honom.

Ikväll var det agilitykurs igen, fjärde gången. Kiro var riktigt taggad 😀

Vi körde två olika övningar. Först en liten bana med flera kluriga svängar och tre dolda tunnelingångar. Den  svåraste för oss var ett blindbyte efter ett hinder med en tunnel som fälla. Jag släppte Kiro med blicken för länge och han hann springa in i fel tunnelingång många gånger. Det gick att göra ett framföryte istället men då tappade hunden fart då det är bromsande. Efter det så var det ett framförbyte vi skulle göras tight som möjligt för att få en bra linje till nästa hinder. Det gick men märktes tydligt att Kiro  inte är så van vid att hoppa i ett tight utrymme mellan mig och hindret. Sen var det en tight sväng där det passade bra att göra en jacko men jag lyckades göra något mellanting mellan det och ett framförbyte men Kiro löste det bra ändå de flesta gångerna.

Andra övningen var enklare för oss. Jag fick i dock vara tydligare och faktiskt använda både kommandot hopp och Kiros namn för att få till bra och säkra svängar och även här komma ihåg att titta på hunden.

Innan kursen började så tränade vi lite på tighta svängar och plocka in honom mellan mig och hindret. Det gick bra när hindren bara var 15 cm men inte när de var 50 cm märkte jag på kursen. Vi får träna och höja gradvis så han lär sig tekniken.

Långhelgen hittills har spenderats i Vimmerby där vi hunnit med lite lydnad och ett kort spår. Lite lite fysträning hann vi också med, har man ingen pilatesboll så kan man använda en husse istället:

Idag åkte vi till Söderköping för att vara med som hundekipage på en clinic för Veronica Bache som är en jätteduktig agilityförare och tränare (2 SM-guld, 2 SM-silver, 1 SM brons och har varit med i landslager 3 år!!!!). Clinicen var till för agilitytränare från några olika klubbar i Östergötland. Min klubb Linköpings brukshundsklubb valde ut mig och Kiro som ett av de ekipage som de bidrog med som hundekipage i clinicen. Jättekul, tack så mycket Linköpings brukshundsklubb!

Lite extra kul var det eftersom den bok jag köpte när jag skulle börja träna lite agility med Kiro innan vi gått någon kurs är skriven av Veronica. En bra bok som heter Agility – Träna och tävla med din hund.

Vi körde en ganska svår bana uppdelad i två delar. På första delen var det bland annat två tighta svängar, slalom och balanshindret. Första svängen kunde man lösa med en Jacko (stavning??) vilket tydligen var det vi tränade på i onsdags på kursen så det gick helt ok även om vi har mycket träning kvar. Den andra svängen var en ”ögla” som vi inte alls fick till eftersom vi helt enkelt inte tränat på sådana snäva svängar och Kiro väldigt gärna hoppar rakt fram. Jag ska träna på att jag kan ”kroka in” honom över hindret så han börjar svänga i språnget. Balanshindret gick inte riktigt som jag ville men det var inte helt oväntat. Vi måste hårdträna på kontaktfält, han verkar ha glömt bort dem och när han väl kommer ihåg dem blir det lätt lite fel ändå med tjuvstarter och lite konstiga positioner. Sen är det ju något som än så länge är svårare på nya ställen och balanshinder som inte ser exakt likadana ut. Veronica tyckte att jag ska träna på att gå fram och belöna när han står i position ibland så han inte får lika bråttom framåt som han har nu.

I andra delen var det bara hinder och tunnlar men inte lätt för det, några klurigheter var det. Det gick överlag bra ändå, vi kom runt två gånger utan några fel men med några lite vida svängar. Vi gjorde bland annat något som jag tror kallas en ”tysk” med två blindbyten efter varandra innan ett hinder. Kiro lyckade krascha sista hindret ganska rejält en gång men verkade inte skada sig fysiskt men sprang förbi det gången efter så en liten törn i självförtroendet fick han nog så vi sänkte det så han fick klara det enkelt en gång på slutet även om han fick hoppa om det på fullhöjd när han sprang förbi.

Veronica tyckte att Kiro var bra grundtränad vilket alltid är kul att höra även om jag tycker att vi har mycket som skulle kunna vara ännu bättre.

Det var även kul att se de andra duktiga ekipagen och hur hon jobbade med dem, mycket lugnt och pedagogiskt.

Sammanfattningen från en lång och intressant eftermiddag. Vi måste träna på:

• Jackosar, så jag vet exakt vad jag ska göra av alla mina kroppsdelar
• Tighta svängar, från grunden så Kiro fattar att det går att svänga snävt över ett hinder
• Kontaktfält, belöna i position!
• Peka fötterna i den riktning jag ska och armarna åt något annat håll. Mycket svårt för någon som aldrig kunnat koordinera överkropp och underkropp samtidigt!
• Inte ha så bråttom, jag lyckades få till missar på kontaktfält och vägringar på hinder genom att ha lite för bråttom.

På väg till Söderköping tog jag en liten omväg via Västervik för lite shopping på Jami hundsport. Jag provade vilken storlek jag ska ha på träningsväst så nu ska jag bara bestämma vilken färg/färger jag vill ha. Dagens inhandling blev en liten kampleksak med expander i, lite snällare mot muskler och nacke tänker jag och en klövjeväska som jag hoppas ska bli en viktig del i fysträningen framöver. Jag tror att det kan bli jättebra för Kiro med klövjeväska då den kommer tvinga honom att röra sig lite mer sansat och kontrollerat så han förhoppningsvis bygger ”bra” muskler. Inga konstigheter med en tom klövjeväska tyckte Kiro:

Nu har vi en trött hund här hemma 🙂

Idag var det dags för andra tillfället på agilitykursen.

Jag var inte särskilt peppad innan inte Kiro heller. Han verkade jättetrött, låg till och med och sov en stund lös bland halvt främmande hundar när vi byggde och gick banorna. Kors i taket han som brukar härja rätt frisk och vara väldigt störig, aja det var ju skönt för en gångs skull. Började dock fundera på om han var sjuk eller nåt. Men när det var dags att köra du var han helt plötsligt väldigt vaken och taggad. Jag var dock lite försiktig då det hade regnat och jag ville inte att han skulle halka.

Vi körde två banor en kortare där vi fick hjälp av tränaren och en längre och svår bana som vi körde på själva. Vi började på den längre banan  och vi körde bara några av hindren i början och försökte få till det där. Ett treadle ställde till det ganska ordentligt för oss, bara att träna mer. Jag måste vara tydligare och INTE vifta med båda armarna samtidigt.

Den kortare banan där vi fick hjälp gick bra förutom att jag inte riktigt har koll på vad jag gör och borde göra med mina armar. Jag fick träna lite på att skicka Kiro bakom ryggen i en tight sväng vilket jag aldrig har gjort förut, det måste vi träna mer på.

En annan sak vi borde träna på är att runda och ta ett hinder från vänster och inte bara från höger som vi tränat hittills. Sen måste vi repetera kommandot fram, det verkar han lite halvt ha glömt nu sen vi börjar träna mer svängar.

Att de sköt några raketer ganska nära bort brydde han sig inte om när han fick springa agility, en snabb koll vid första sen fullt fokus igen.

Dags att försöka att få lite kontroll på dessa armar:

Ikväll var det kursstart på en agilitykurs vi ska gå nu i vår. Först fick jag ingen plats på kursen men stod som reserv och någon kunde tydligen inte för jag kom med 🙂 Kursen hålls av den jätteduktiga agilityföraren Lydia Benson som bland annat varit reserv i agilitylandslaget. Det känns som om det kommer bli jättebra nu efter första tillfället, hon är sådär petig som jag försöker och vill vara.

Idag hade vi lite inledande ingång och sen tränade vi slalomingångar och kontaktfältshinder. Det gick bra förutom att Kiro helt hade glömt hur man gör på balanshindret och skippade att stanna på kontaktfältet på uppfarten och tjuvstartade från det på avfarten. Vi får repetera lite

Vi gjorde en superenkel (att bygga inte för hunden) och väldigt nyttig övning med slalomingångar. Tre hinder och tre 4 pinnars slalom i en cirkel, enkelt att variera svårighetsgrad och bara att byta håll för att träna på ingångar från höger respektive vänster.

Jag fick även bekräftat att vi bör träna på byten efter slalom.

Duktiga lilla agilityhunden (bilderna är dock inte från idag):

Ikväll var det agilityträning igen efter ett uppehåll på 2 veckor.

Vi körde en jätterolig men klurig bana. På sista försöket satte vi alla klurigheter på samma gång 🙂 Några av klurigheterna var ett hinder från ”fel” håll, en ”treadle” och en svårighet där hunden såg balansen och slalomet samtidigt men skulle ta slalomen som var lite längre bort.

Kiro var jätteduktig utifrån vad jag har lärt honom men ibland missade jag att vara extra tydlig vid svårigheterna och då blev det fel ett par gånger. Balansen var han jätteduktig på både uppfart och nedfart efter en kort repetition och en missad uppfart där han fick göra om.

Jag fick även köra en Border collie igen några gånger. Det gick bättre än väntat (hade inte så höga förhoppningar efter senast när jag körde samma hund). Jag sprang fortare en här gången men eftersom hunden inte är van vid att föraren är före eller ens kan framförbyten ordentligt så blev det ofta fel där jag vill göra framförbyten. Det är dock lite roligt att försöka få till det iaf, det gäller verkligen att vara tydlig. Ingen felfri runda men vi klarade några av klurigheterna. Om inte annat så känns det hel plötsligt väldigt lätt att köra med Kiro direkt efter.