Inomhusträning

Igår kväll hade vi lyxen att få träna inomhus. Första gången för Åysan i LHU:s lokal. Innan har var varit på High5 två gånger. Hon verkar inte ha svårt att träna i en ny miljö med nya lukter. Hon visste precis vad vi skulle göra direkt vi kom in på planen. Självklart får jag anpassa kritererna lite i början så hon får lyckas ganska enkelt. I ett av hörnen ville hon nosa första rundan vi gjorde (körde en ”bana” med följsamhet och några andra övningar). Då bröt jag henne med ett nej och sen startade vi om den övningen. Andra varvet så nosade hon inte på den platsen även om jag såg att hon tänkte det en gång. Det var extremt mycket dofter på marken i hallen så det gick ändå över förväntan.

Även Helix fick träna till sin stora lycka. Han var lite väl gasad men samlade sig bitvis. Har jobbat en hel del med fokusövningar där han ska låsa blicken mot en belöning innan han får ta den. Han har blivit riktigt bra på detta med godis men leksak har varit svårare men det börjar lossna lite nu. detta har jag börjat nyttja i saktagåendet i framåtsändandet för att hitta en bra energinivå för detta moment.

Eftersom jag är van vid Helix extrema engagemang (till viss del stress) så börjar jag lätt tänka att Åysan inte är nog engagerad i och med att hon är så mycket mer samlad och balanserad. Utmaningen med att ha två så olika hundar kan vara att kunna ställa om sin förväntan. Åysan är på inget sätt svårmotiverad men kan behöva taggas lite mer för att ta i lite extra så det jobbar vi på. Å andra sidan hade hon inga problem att koppla av så mycket att hon tog en tupplur i buren i pausen.

Idag har vi inte tränat något alls utöver Styrkeövningar och en kort joggingtur. På förmiddagen tog vi en kort promenad där hundarna fick rusa en del (Åysan mer än Helix men även han drog några repor). Någon godisträd fick de också. Åysan har fått väldigt mycket spring i benen och rätt bra kondition. Hon sprang och sprang och sprang sen på gräsmattan innan vi gick in. Den farten ska vi ha i träningen sen! Nu har vi knappt tränat några fartmoment än men sen så.

Tankenötter

Något av de roligaste och jobbigaste med hundträning är att man tänker så mycket. Allra helst om man läser nya böcker i ämnet eller lyssnar på intressanta poddar. Eller när man har en ny hund att träna.

Har omprövat en del i träningen med Helix det senaste året. sen vi har börjat träna lydnad och spår lite mer regelbundet i höst upplever jag att han är väldigt splittrad och får mycket frustration på grund av det. Just nu har vi kört mycket fokusövningar för att bygga upp bättre hjärnkondition. Det fungerar väldigt bra med godis men inte med leksak. Överlag blir han frustrerad av omvänt lockande med leksak och vill inte låsa blicken på leksaken. Jag misstänker att det kan bero på att han är säker på vad som förväntas av honom i leken. För honom är det tyvärr inte självklart att direkt komma in med leksaken till mig när han fått vinna den. Han brukar rejsa runt ett tag och ”döda” leksaken och sen komma in efter ett tag och ev. lite tjat. Antagligen pga. att det inte är tydligt för honom vad jag vill att han ska göra.

Idag fick jag en idé som provades ikväll. Midjebältet på med kopplet i Helix sele. Fram med leksaken, lilla kampleksaken, lek och sen släpp. Första gången kollande jag vad han gjorde. När han insåg att han inte kunde springa så ruskade han leksaken. Jag bad honom komma med den. Ny lek och släpp. När han då började ruska leksaken så sa jag stopp och tog den. Upprepade några gånger. Egen lek och så tar leken slut och kommer han tillbaka med leksaken så fortsätter leken. Bara under de två korta lekpass vi körde nu så blev det stor skillnad, allt oftare valde han att komma tillbaka till mig omgående istället för egen lek. Jag hoppas att vi kan träna på detta och på så sätt ”omprogrammera” leken och göra honom säkrare på vad som förväntas av honom vilket borde ge mindre frustration.

Även Åysan fick göra detta men hon är redan bättre på att komma tillbaka snabbt med leksaken. Hon fick göra ett pass i koppel och ett utan koppel. Hon behöver träna mer på att inte bita i handtagen.

Vi kämpar på med att hinna med både barn och en aktiv valp och en vuxen hund som behöver rehab utöver arbete. Oftast går det bra. Det är kul att se hur Nelia ”växer ihop” allt mer med hundarna. Hon tycker det är jättemysigt att sitta brevid Helix när han sover. Självklart under uppsikt! Hundarna är väldigt duktiga med Nelia förutom att de är pigga på att tjuva mat av Nelia och Nelia är lite glad i att mata hundarna också. Åysan har några trasiga leksaker på sitt samvete också.