Det tar sig…

både med husmålning och hundträning även om det inte blivit mycket av det senare. Men snart är huset färdigmålat och då ska vi träna mer regelbundet. I måndags och igår tog vi ”ledigt” från målningen. I måndags blev det strandhäng på em. Vi hittade trots det varma vädret en helt egen liten klippa att hålla till på, lycka för båda hundarna. Kiro som älskar att bara vara i naturen och Helix som är hälften säl om älskar att simma, hoppa i vattnet och simma lite mer. Det som är lite jobbigt att Helix ”hugger” i vattnet och får därför i sig väldigt mycket vatten = kissar massor under ett par timmer efteråt och är man inte snabb ut då kissar han på sig. Det kan hända 10-15 min efter att han varit ute innan. Det gäller att vara med på noterna då.

Igår blev det både spår och lydnad. Båda spårade fin fint och gjorde bra upptag trots snustorr skog. Lite slarv med pinnarna dock. Lydnaden går framåt med båda. Helix fick fokusera på fritt följ (ingångar på planen med synstörning), framåtsändande (stanna på en target och behålla riktningen), inkallning med ställande och lite ruta. Kiro fick med träna på att ha roligt och det gick riktigt bra. Han har fått betydligt mer förväntan på att gå ut på planen nu.

Ikväll tränade vi lite agility. Lite aha med Kiro som reagerade mycket negativt på en del armrörelser. Måste nog banta ner det med honom då han verkligen inte inte gillar när jag fäktar eller pekar med armarna och då går det långsammare och svängarna blir verkligen inte tighta. Helix fick öva på staket igen och det gick mycket bättre än sist. Klickade lite först för att få upp hindersuget. Han fick även köra samma bana som Kiro, en del gick bra och annat mindre bra. Ingångar i slalom från höger är svårt, då vill han ta andra porten. Båda hundarna hade svårt en med dold tunnelingång, det får vi träna mer på.

Några orädda får vi träffade på en kvällspromenad:
20160723_204533

Semester

Här händer inte mycket och inte heller i hundträningen. Vi var bortresta i slutet av förra veckan, då tränade vi iaf lite. I lördags blev det ett pass i skogen med uppletande och spår. Sen har hundarna inte fått mer än rastningspromenader sen dess i princip eftersom vi har målat hus. Idag har jag min första semesterdag och då hann vi lite träning, simning och lydnad.

Helix blev nog rätt trött av simningen så det gick sådär med lydnaden. Kiro däremot som inte är lika badgalen var riktigt pigg och träningssugen.

På dagarna/kvällarna har de fått hänga på tomten när Daniel/vi målat, överlag går det riktigt bra. Oftast är de lösa och då håller de sig på tomten (förutom när de ska rasta sig då får de iväg en bit) och ligger och vilar. Ibland blir det lite tokryck dock. De är mycket duktiga på att förstå när de ska hålla sig ur vägen. När vi byggde en hög ställning la de sig en bra bit bort och bara tittade helt utan att vi sa något. De var mycket intresserade och verkade förstå att det var lite ”farligt” för målar vi kollar de inte utan då sover de. Ska dock bli skönt med ett staket runt tomten sen.

Eftersom de är så lyhörda så går de ju ofta lösa både på ”landet” och i stan. Det är rätt kul att höra kommentarer från våra grannar här inne i stan om hur lydiga de är. Det är några i pensionsålder som ofta sitter ute på innergården. Idag blev de väldigt imponerade när hundarna satte sig när jag sa sitt, lättimponerade. Det blev nog rätt effektfullt när de båda från trav på ett kommando satte sig snabbt på ett kommando.

Träningsbilder

Igår var vi lediga så det blev ett dubbelpass på brukshundsklubben på förmiddagen. Först lite lydnad och sen lite agility. Fokus på de nya momenten i brukslydanden för Helix och apporteringar för Kiro. Det gick riktigt bra med båda. Kiro var nästan genomgående riktigt pepp tjuvande och snodde leksaker. En gång var hanpå väg att gå ner sig men det lyckades jag vända, en riktig vinst. Han kan ju momenten så med honom är det enbart attityden jag jobbar med.

Med Helix jobbade jag vidare med framåtsändandet. Ställde upp byxben för första gången, det var tydligt lite konstigt. Det går framåt, det svåraste är ju att hitta och behålla riktningen framåt eftersom han är så kontaktbenägen hela tiden. Han fick även köra lite med tungapporten och det gick över förväntan. Lite skall och kryp blev det också. Krypet är svårt, blir gärna skutt med bakdelen men vi nöter vidare.

Några bilder från lydnaden, klicka på den för full storlek och text:

Sen körde vi lite agility, en hoppteknik övning och en staketövning. Plättlätt för Kiro och svårt för Helix. Hopptekniken gick varierande, Helix tar gära upp huvudet i hoppen för att se vad jag gör. Nr jag la belöningen på marken och då blev det ganska snabb bättre. Stake är supersvårt eftersom han inte riktigt har sug mot hinder som kommer på sidan, får nog klicka in dessa lite.

Några bilder på Helix, de på Kiro blev lite oskarpa. Klicka på dem för full storlek och text.

Båda hundarna är i bra fysisk form nu. Kiro var något tunn förra veckan så har fått lite extra och la på sig snabbt och är nu ”bra” igen. Lite mer flås på detta också så är de fysiskt sett redo för alla typer av tävlingar i höst.

Igår fick jag lite trevliga presenter (eftersom jag fyllde år). Ett lydnadshinder, en ställbar tungapport, en nordisk träapport och ett baggenbälte med expanderkoppel (snor Daniel hela tiden nu). Passade utmärkt till mig. Blir bra med ett eget hinder när vi har en egen gräsmatta att träna på nästa år 🙂

Några filmer

Både idag och igår filmade vi lite på träningen, äntligen har jag en telefon som både går att ta kort och filma med 🙂

Igår fick Helix träna fotgående, framförgående, skall och kryp. Fotgåendet går bra men det tar ett litet tag för honom att släppa spännande föremål i närheten. Framförgåendet går över förväntan, nu går det nästan lite för långsamt. Ska börja lära in halten på en target nu när riktningen sitter ganska bra. Skall har vi precis påbörja men han har ju en fallenhet för det så det går ganska bra, ska bara få honom att sitta stilla och hitta en bra takt och uthållighet.

Film på skall, han var inte riktigt beredd första gången jag kommenderade:

Krypet går allt bättre men stadgan/positionen behöver bli bättre:

Kiro fick mest träna saker han tycker är kul och han var verkligen med på noterna.

Idag tränade vi lite agility. Fokus var på att få lite flyt med Helix och fart med Kiro. Det gick över förväntan. Istället för att försöka springa i från Helix (vilket inte går) så provade jag att ta de lite lugnare att försöka vara så tydlig som möjligt och det gick ganska bra. Får träna lite mer bakombyten så blir det nog bra.

Film på Helix:

Kiro var på hugget och farten ok, behöver träna svängar med båda hundarna. Får lägga på ett kommando innan hindret så de bromsar lite innan hindret så är det i alla fall möjligt att svänga tightare.

Film på Kiro:

Klippa klor

Kloklippning idag. Jag klipper hundarnas klor varje vecka då de växer ganska snabbt. Samtidigt borstar jag dem, tvättar snoppen och ”borstar” tänderna. De har lite olika inställning till detta. När jag börjar plocka fram utrustningen så är Helix med på noterna och vill absolut inte missa detta tillfälle till lättförtjänt godis. Kiro tar skydd under vardagsrumsbordet, matte kanske för första gången glömmer att han finns. Helix ligger på sidan avslappnad när klorna klipps, en godisbit efter varje tass är obligatoriskt. Ibland är han så förväntansfull att det är svår att få han att lägga sig ”rätt” men det brukar lösa sig. Efter kloklippningen är det borstning och när den är klar är det Kiros tur. Får ”lura” iväg Helix. Ropar på Kiro att han ska komma, han låtsas att han inte hör, ropar några gånger till och han kommer så långsamt det bara går men en uppsyn som om det vore avrättning. Sen gäller det att hotta rätt ”ställning”. Oftast sittande vid första tassen som brukar bli den värsta ”vänster fram” och sen liggande men ej på sidan resten. Det gäller att vara med på noterna och rycka i tassen så inte matte råkar klippa av hela benet, det går att det är lätt att klippa lite för lång och då gäller det att tala om detta plågeri ordentligt (naffsar till eller skriker). Baktassarna är tydligen mycket mer acceptabelt. Även borstningen är acceptabel men när det är varsågod att gå så går det fort in under ett lämpligt bord. Godisen som delas ut äter han plikttroget men inte särskilt engagerat. Tandborstningen är ungefär samma trots att tandkrämen smakar kyckling.

Tidigare i veckan har vi tränat, agility, joggat, ”vilat”, tränat spårupptag, cyklat och simmat. Spårupptagen gjorde vi i skogen och det gick betydligt bättre för Helix, släppte kanske 10 meter från spåret och han hittade spåret och tog framspår båda gångerna. Missade första pinnen i ena spåret. Det var väldigt konstigt med så korta spår tyckte Helix. Kiro gick också två upptag på ca 15-20 meters håll men tog bakspår båda gångerna. Tror han var lite övertaggad.

 

Bra, vad är det? om meriter och prestationer

Att något är bra får man ofta höra i hundvärlden. Det kan vara att en hund har en bra mentalitet, att en prestation är bra osv. Men ofta inser i alla fall jag att det jag tycker är bra är inte säkert att andra tycker är bra eller tvärtom.

I hästvärlden (där jag tillbringade 12 år) kändes detta mer självklart. Det som jag tyckte var en bra häst för mig hade jag full förståelse för att den som ville tävla på hög nivå i hoppning inte alls tyckte var en bra häst. För mig och vår häst var det en BRA prestation att nolla en bana på 1 m på tävling, jag var så jäkla glad och nöjd så. För en annan ryttare med en annan häst är samma bana kanske knappt mer än uppvärmningen. För en annan ryttare med samma häst hade det kanske inte heller varit en lika bra prestation. Och för ett tredje ekipage var det långt över deras maximala prestationsförmåga. Så vad som är en prestation beror helt enkelt på ekipaget även när det kommer till hundar. Vilka olika förutsättningar förare och hundar har.

MEN inom hundvärlden har vi raser, dvs grupper av hundar som i alla fall bör ha liknande egenskaper. Brukshundar är hundar som ska kunna användas till någon form av praktiskt arbete. Eftersom det inte finns arbete till alla hundar har man tagit fram bruksprover som ska kunna användas till att utvärdera om en brukshund har de egenskaper en brukshund bör ha. Det finns även mentalbeskrivning och mentaltest som kan användas till detta. För mig är då en ok brukshund en som kan arbeta och prestera på bruksprov, en bra brukshund bör ha kapacitet för att göra ok resultat i elitklass och en riktigt bra är den som tar cert och deltar i mästerskap. Hos vissa raser är kanske uppflytt till lägre spår en otroligt bra prestation, hos en brukshund tycker jag att det är en prestation men på något sätt ganska självklar, det är ju en BRUKShund. Den bör ha en fallenhet för det som krävs för att klara bruksproven. Tänker jag fel?

Helt klart att förarens ambitioner och kunskaper påverkar hunden men det finns många som går in som totala nybörjare och lyckas med detta med sina hundar, både av bruksras och av andra raser. Jag lärde på egen hand endast utifrån det jag läst i litteratur Kiro att spåra. Det gick tydligen bra då han fått 10 på alla sina tävlingsspår hittills.

Angående bruksmeriten som krävs för cert på utställning så tror jag de flesta som klarat apellen kan fixa godkänt i lägre bruks utan särskilt mycket mer träning efter det. Det krävs 300 poäng varav minst 150 i specialen. Bara på spåret (som då går i skogen) kan man få 260 poäng så det räcker med fullt på det + några enstaka lydnadsmoment. Dvs. det är till och med fullt möjligt även för den med en skottberörd hund. Det är en prestation precis som ALLA resultat man gör med sin hund men jag kommer aldrig tycka att det är en STOR prestation för en hund av brukshundsras.

Sen finns det självklart flera andra sätt en brukshund kan arbeta på men det är relativt få i min ras i alla fall som blir exempelvis tjänstehundar, ett par om året är det nog.

Hos en hund som aldrig startat på bruksprov är det svårt att förutspå vilken nivå den kan tänkas ha kapacitet för. MH och MT kan ge en indikation. En orädd, skottfast hund med stor leklust och nyfikenhet kommer mer sannolikt att vara en bra brukshund (kan visa detta med MH-statistik). För mig är ett bra MH i min ras (Australian kelpie) en hund som har mindre rädslor än genomsnittet för rasen, bra avreaktioner, skottfast, socialt trygg, bra leklust och gripande och gärna mer nyfikenhet än genomsnittet. Avståndsleken gillar jag att titta på. En hund som direkt går ut och kollar in figge och sen engagerar sig i lek med figge (en total främling) och med ett bra intresse av att samarbeta med figge, det gillar jag!

Ibland får jag höra att en hund har ett bra mentalitet eller kanske till och med ett ”toppen” MH men inser när jag går in och kollar på resultaten att jag hade förväntat mig något annat. Jag och den andra personen hade helt enkelt olika syn på vad som är ”bra” i detta fall. Jag tycket det är bättre att beskriva med andra ord som att hunden hade snabba avreaktioner, bra leklust men lite dåligt gripande osv. det säger mig mycket mer än ”bra”.

Sen tycker jag att det är synd när förväntningarna på arbetsförmågan och mentaliteten i en ras blir lägre. Åt vilket håll går det när vi börjar anse att rädsla hos en hund är normalt? När det är ok att en brukshund inte tycker om att använda munnen (vid lek eller apportering)? När det är ok att vad som bör vara en hårt arbetande hund i alla lägen inte vill arbeta under vissa förutsättningar? När hunden avstår från att äta? (energi är ju bra om ska arbeta)

Detta är inte skrivet för att på något sätt klanka ner på någon utan för att jag tycker att brukshundar vara just BRUKShundar och att jag ska få ha höga förväntningar på arbetskapaciteten och mentaliteten hos dessa hundar. Helt enkelt sikta mot toppen så får man se hur långt det når men man når nog sällan toppen om man siktar halvvägs.

Kiro har tagit många pinnar och priser i agility, det är få av dem jag räknar som bra prestationer. Lyckas vi däremot ta cert i klass 3 med konkurrens då är det en otroligt bra prestation utifrån våra förutsättningar (men inte lika bra för Kiro som en kelpie). Vi kommer få träna hårt om vi ska nå dit.

DEA_1148red

Tre placeringar och två pinnar på tre starter i hopp och agilityklass 2, en bedrift, ja, en stor bedrift, nej.

Rasspecial 2 2016

I helgen hade kelpieklubben sin årliga rasspecial i Stockholmsområdet. Eftersom det var 40 år sedan som Svenska Kelpie & Cattle Dog bildades (senare delad i två klubbar) var det i form av en jubileumsutställning för båda raserna. Två dagar på Lida friluftsgård utanför Tullinge. Mycket bra anordnat av de inblandade.

Igår var det tikar som ställdes och rallylydnad. Det enda vi gjorde var en exteriörbeskrivning av Helix. Han fick ett mycket fint protokoll tycker jag, någon 2:a och 5:a (1:a är det som är ”perfekt”). Tror dock den första 2:an skulle vara en 5:a ser jag nu. Lågställd är han ju knappast. I princip alla 2:or handlade om saker som kommer bli bättre när han blir äldre och breddar sig över bröstkorgen, rent krasst borde jag väntat ytterligare två år med exteriörbeskrivningen men det har jag inte tålamod till… Han mättes till 52 cm så 1 cm för hög mot rasstandard (46-51 cm för hanar). Han skötte sig mycket bra tycker jag, vid mätningen rörde han inte en min och det kan många hundar tycka är jobbigt. Såg någon där de var tvungna att ”lyfta” hunden som sjönk ihop av rädsla vid mätningen. Här är Helix protokoll:

20160702_113603

I övrigt glassade vi mest runt och kollade på utställningen. Det var väldigt varierande hur hundarna hanterade situationen i ringen och hanteringen. Allt från de som inte ville vara med och/eller inte gick att hantera till de som tycket det var skitskoj i ringen och helt ok eller till och med trevligt med hantering. Svansen säger en hel del om vad hunden tänker… Helix syster Hera gick det bra för, 2:a bästa tik av 44 st och Cert. Det var kul 🙂

Vi träffade bland annat en halvbror (samma mamma) till Helix vi inte träffat före, både Gillan (är en kelpie med för mycket vita tecken) och matte var mycket trevliga. Helix tyckte det var mysigt att pussa på Gillan.

Idag var det dags för Helix att äntra ringen (bruksklass) och starta i Lydnadsklass 2. Det var oklart i vilken ordning men det blev först ringen där han skötte sig mycket bra förutom när han ville nosa på en fläck i början. Han travade fint, blev väl lite galopp någon gång. Har helt lugn och trygg vid hanteringen och stod helt ok sen. Lugnt och skönt i ringen med 4 hanar där ingen gruffade. Domen blev Very good och 3:a. Domaren som var från Australien och födde upp Cattledog verkade helt klart gilla lite grövre (och gärna lite feta) hundar så jag är nöjd.

Helix kritik:

”Another big dog. Head proportions correct. Would like darker eye Nice size ear + shape. Body propotions correct”

Det intressanta är att Helix syster som fick cert har betydligt ljusare ögon men fick ingen kommentar om detta och att enligt exteriörbeskrivningen och tidigare domare så har han för stora öron och detta håller jag med om, lite stora är de. Utställning handlar så mycket om personliga preferenser och tolkningar. Föredrar helt klart exteriörbeskrivningen som exteriör utvärdering av hundar, även om den också påverkas av personliga preferenser till viss del. Sen är jag inget fan av tävling i utseende, hittills har ingen kunnat förklarat nyttan med konkurrensbedömningen för mig mer än att folk tycker det är roligt att tävla om rosetter.

Sen kan jag tycka att det är konstigt att inte fler hundar har de arbetsmeriter som krävs för för att kunna ta cert, godkänd vallhund eller godkänt i lägre klass bruks bland annat. Det senare är ingen stor bedrift har jag konstaterat. Tror att 6 av hanarna (av ca 20 som ej gick som juniorer varav vissa utlänska) som hade de meriterna.

Några bilder (klicka på bilden för text):

 

Sen var det bara att gå till lydnadsringen. Uppvärmningen hade vi delvis gjort innan utställningen. Lite ruta och apportering. Daniel lyckades ta denna bil på Helix som jag gillade skarpt:

DEA_2486red

Det är Helix i ett nötskal, satsar fullt ut jämt, denna gång blev det för mycket då han missade apporten.

Innan vi startade repeterade vi lite läggande under gång och fjärrdirigering. Jag tyckte han var lite seg (för att vara Helix) så jag gasade lite extra (min mardröm är att komma in på plan med en hund är loj). Det visade sig vara onödigt. Han var toktaggad. Lite disträ först i fotgåendet, vill ju kolla in allt runt och på planen, sen taggar han mer och mer och det blev både ljud och hopp. När vi skulle köra läggandet kom det helt plötsligt en stor grupp människor bredvid planen samtidigt som någon började gasta i en megafon en bit bort så jag var lite övertydlig med kommandot, vet inte om det var därför men han kröp tydligen en liten bit efter läggandet. I inkallningen hasade han fram en liten bit, bra fart och ingång dock. Rutan gick så jäkla bra, klockrent! Apporteringen gick sådär, det var en annan typ av apport än vad han är van vid så han kollade in den lite innan han tog upp den. Sen funderade han på att inte släppa men med ett övertydligt kommando så släppte han faktiskt apporten. Hopp över hinder, där hade han svårt att vara tyst. Fjärren gick över förväntan, lite fokus tapp mellan skiftena men inget som påverkade skiftena.

Sist var det platsliggning. Den gick bra, lite ljud innan läggandet dock. Det var väldigt många vilda men ganska orädda kaniner på Lida, sjukt söta men väldigt spännande enligt många hundar. Dessa kom såklart fram vid platsliggningen, några meter utan för planen. Helix låg och tittade en hel del på dem men var aldrig på väg upp. Kände mig rätt trygg med det även om det såklart var lite extra spännande då han inte ville något hellre än att jaga dem.

Poäng och kommentarer:

Platsliggande: 10
Fritt följ 6,5 (ej tyst, sent sättande, tränger, hoppar)
Läggande 8 (kryper framåt)
Inkallande 7 (ej stilla, åker framåt, dk av föraren)
Rutan 10
Apportering 7 (omtag)
Fritt hopp över hinder 7,5 (ej tyst)
Fjärrdirigering 10
Helhetsintryck 7 (studsig mellan momenten)
Totalt 167,5 poäng, 1:a pris och en 3:e plats.

Bilder:

Nu är vi alla trötta efter en intensiv men rolig helg. Kiro har inte gjort så mycket utan agerat sällskap, flörtat med kelpietjejer (han föredrar svarta) och delar ut pussar till en del människor. Han gillar att vara med och har lätt att slappna av i den stökiga miljön men vill inte ”göra” något mer än att möjligtvis äta godis.

En söt och spännande kanin:
DEA_2490red

Glad Kiro

Kiro tyckte det var roligt att vara ute med både mig och Daniel igår. Inga problem med leklusten då:

Önskar att det kunde vara så enkelt varje dag vartsomhelst. Helix sitter faktiskt tyst uppbunden när jag leker med Kiro. Ett stort framsteg. Kiro härjade faktiskt mer.

Idag på brukshundsklubben var kan först lite tveksam men sen släppte det rätt bra. Började proppa godis i honom och när han hade förväntan på det var det mycket lättare att ta fram leksaken och få honom intresserad av den.

Helix fick lite genrep inför lydnadstävling i helgen och sen tränade vi lite agilityhinder. Hoppas jag kan få honom lite bekvämare på gungan, det går långsamt över. De andra kontaktfältshindren går riktigt bra.