Månad: oktober 2015

av

Ofrivillig canicross

Vi måste ha tränat tillräckligt i onsdags, hundarna skötte sig exemplariskt under torsdagen när de var hemma själva och jag rastade dem på lunchen. Jag gillar dessa lunchrastningar när vi går ut och sätter oss i något grönområde, oftast en fårhage så får hundarna röjja runt lite medan jag äter lunch, Kiro tigger dock mest mat från mig. Mest synd att behöva ”slösa” tid på att cykla fram och tillbaka en extra gång. Den kvällen blev det bara en längre promenad och lite träning inne.

Igår skulle vi jogga i Vidningsjö och jag ville inte springa i mörkret med hundarna så vi tog två varv på 2,5:an istället för 5:an där drygt halva är utan belysning. Första varvet gick jättebra och även första delen av andra varvet men sen fick hundarna vittring på husse som hade sprungit slutet på 5:an (som är samma som större delen av 2:5:an) precis innan oss. Sen drog de mig de sista 2 km in i mål och jag fick bromsa hela tiden. När bara en drog var det väl hanterbart men när totalt 36 kg hundar tar i för fullt är det svårt att hålla emot. Blev skapligt trött i låren och det var till och med svårt att träna styrka när jag kom hem då låren skakade och idag har jag rejäl träningsvärk.

Idag har vi hunnit med mycket. Först städat hemma sen lydnads och spårträning och sen några timmar på höstmarknad. Lydnaden gick bra. Båda fick träna platsliggning med skott och sen ett kort pass med lite annat. Helix har inte direkt tränat platsliggning med skott utan mest fått lyssna tidigare. Han fick börja sittande och sen liggande. Jag belönade en kort stund efter varje skott. Han vred lite på öronen vid skotten men inte mer. Hade godis på ett lock framför först men det gjorde det nog svårare då han hade lite för hög förväntan och pep lite vilket han inte gjorde när jag tog bort det. Jag kommer gå långsamt fram för att hitta rätt sinnesstämning, inte för att han är det minsta rädd eller berörd. Kiro vred på huvudet och lättade lite första skottet men låg sen jättefint. Vi körde dem 1 och 1 eftersom det var husse som sköt.

Helix fick även träna på ”det vanliga” samt rutan och överlag gick det riktigt bra. Utmanade honom lite i stadgan vid ställande under gång och det klarade han fint. Husse körde genom en del lydnadsklass 3 moment med Kiro, superfina metallapporteringar och rutskick men lite seg i sättande under gång och fjärrdirigeringen.

Spåren gick riktigt bra. Båda fick på kortklippt gräs. Helix slarvade lite vid första pinnen men markerade resten fint. Fick mycket störning då det kom en skällig hund och gick en bit från spåret samt en människa som ställde sig och tittade på kanske 10 meter från spåret. Först blev kan lite störd av hunden men släppte det snabbt och fortsatte spåra med bra fokus.

Husse spårade med Kiro som var riktigt taggad och säker och markerade alla pinnar fint.

Nu på em har vi varit på höstmarknad där det var massor av folk, barn och en hel del andra hundar. Hundarna skötte sig nästintill exemplariskt, lite morr på två riktigt stora hundar som kom för nära från Kiro men annars inte en sur min och lugna och smidiga i trängsel. Så skönt att de inte har någon hög förväntan på att få hälsa varken på hundar eller människor. Lite nyfikna såklart men hanterbart. Helix fick bli klappad på av några barn och var lika lugn som vanligt.

Nu bör de vara rätt trötta 🙂

Helix för två veckor sedan, full fart:

Kiro för två veckor sedan:

av

Att säga NEJ i träningen

Verkar inte vara någon skillnad på hästar och hundar när det gäller köldknäppar, de blir lite galnare oavsett sort. Med Kiro är det ju välkommet men med Helix som har fart och energi så det räcker om blir över oavsett blir det rätt mycket att hålla styr på. Vi har tränat lydnad på klubben både i måndags och idag. I måndags körde jag själv och tog en hund i taget och idag var husse med. De får mest träna på delar ut lydnadsklass 1 respektive lydnadsklass 3. Helix får traggla ingångar och apportering också. I båda dessa moment har han en del olater som är självbelönande så nu har jag börjat bryta med en nej-kommando när han gör dessa. I ingångarna dunsar han i mig och apporten flyttar han på med tassarna innan han tar upp den. Egentligen vet jag att detta är ”fel”, det är bara att ignorera felen och belöna det som är rätt, men med denna hund är det inte så bara. Han hittar många olika sätt att belöna sig själv och det är svårt att få bort med en annan belöning. Han blev lite fundersam när jag började med detta med apporten och kunde tveka någon gång men med det drivet han var så var han snart på den igen. Resultatet är att han faktiskt saktar ner lite och tänker till innan gripandet och nu gör han mestadels mycket bra gripanden även om vi inte är ute på fullt avstånd än. Samma tänk har jag lagt in på ingångarna, kombinerat med hjälptarget träning separat. Han måste förstå att det är fel att använda mig som stoppkloss/hävstång (ja han vet att det snabbaste sättet är att stoppa in huvudet mellan mina ben och låta farten svänga kroppen runt mitt vänstra ben när huvudet hållet emot på det högra). Men nu när jag säger till i princip så fort han tar i mig tydligt så har han börjat tänka till när han kommer fram.

Idag var målet att få två trötta hundar då jag inte har någon hundvakt imorgon så Helix fick prova lite nya saker, ställande på target en bit bort, rutan och hoppapport (återhopp). Hjärnan hinner inte alltid med när han så så ultraladdad men jag tycker det gick ok. Framförallt rutan där han fört fick en target men sen kunde jag ta bort den hel och han sprang dit/igenom ändå.

Kiro och husse fick till en suverän ruta och metallapportering (för att vara Kiro). Sen tragglade de en del inkallning med ställande och fjärrdirigering. Detta moment som i teorin borde vara så enkelt men är så svårt. Stå-sitt är svårt på avstånd. Men otroligt bra attityd, lite övertaggad bitvis.

Igår skulle vi jogga en tur och hundarna tyckte det gick på tok för långsamt och drog som tokar i början. Men jag fick problem med blodsockret eller blodtrycket efter drygt 2,5 km så husse fick jogga en sista km själv med hundarna innan vi körde lite backträning. Riktigt surt att ge upp men jag vågade inte fortsätta i fall jag skulle ramlat. Hoppas det var en tillfällighet.

av

Weekend med hundarna

Den här helgen var lite annorlunda. Vi var på ”Herrgårds weekend” på Häringe slott. Eftersom Daniel betalat så mycket pengar till SJ så har vi använt de poängen till att köpa denna, vi har varit på en en gång tidigare på Färna herrgård vilket var mycket trevligt. Skillnaden mellan Färna och Häringe är att på Häringe är hundar välkomna på ett sätt som är väldigt ovanligt. Det är skönt att inte behöva ”slita” på våra hundvakter i onödan. På Häringe får hundarna vara med i det gemensamma utrymmena vilket är ovanligt. Våra var med både i ”baren” och i matsalarna. Skönt då det kan vara lite jobbigt att lämna dem på ett helt främmande rum i flera timmar. Svårt att slappna av då. Sen gäller det såklart att hundarna sköter sig men det var inget stort problem. Lite trist att det var flera som hade hundar som skällde på andra hundar inne, man får ju räkna med att det finns fler hundar i en sån miljö.

När vi kom fram checkade vi in och på rummet fanns det hundkex och skålar. ”Hundrum” kostade 300 kr extra vilket kändes överkomligt då det blir en del extra städning. Sen tog vi en promenad i de otroligt fina omgivningarna. Innan middagen besökte vi ”baren” där Helix charmade två barn som säkert klappade och pussade på honom i en kvart. Han är veklingen fantastisk med människor i alla åldrar, glad utan att bli stressig och väldigt trygg. Kiro hade gärna också hälsat på barnen men han blir så stressig och skulle han bli skrämd så kan han i värsta fall ta till tänderna och det får inte hända när barn är inblandat. Han umgås bara med barn han redan känner. Dessa var dock hundvana och mycket duktiga.

Middagen gick bra även om vi först blev utskällda av en sheltie i samma matsal men det brydde dem sig inte om. Det tog längre tid för Kiro att  lägga sig ner och sova när det kom människor och pratade med oss (serveringspersonal) hela tiden. Helix var väldigt duktig men blev lite otålig mot slutet.  Mycket bra service och god mat var det 🙂

Nackdelen med att ha med hundarna är att det blir ingen lång sovmorgon. De fick frukost och sen blev det en lite oplanerat lång promenad på 7,5 km innan vi åt frukost. Fantastiska promenadvägar. När vi åt frukost fick hundarna vara på rummet, lite rörigt att ha med dem när det är buffé men det kände sig hemma på rummet då och det var inga problem.

Väl hemma igen så har vi cyklat en sväng på 5,6 km men blandat trav och galopp men mest galopp. Sen fystränat och tränat lite lydnad inne.

Några bilder från helgen.

Kiro i sin nya DC zero shorter sele.

Och Helix i sin.

Bilder från promenad.

Skön säng tyckte både människor och hundar.

Duktig Helix som höll sig till att tugga på tuggbenen och lät inredningen vara.

Bortskämda hundar kanske men det var helt klart en trevlig upplevelse 🙂

av

Gödning

Mer mat ett tag till hundarnas lycka. Vi måste ha varit väldligt aktiva den här hösten då de redan får mycket mat och vi har dessutom bytt till Standart extra. Standart verkar fungera ok med magarna, oftast bra och blev bättre med extra än med normal.

Inte mager men absolut lite tunn Helix:

Kiro har lite fluffigare päls så på honom syns det inte lika bra men han har ungefär samma hull som Helix:

Målet är något hekto till på dem men inte mycket mer, vill ha slanka hundar för att inte slita på deras kroppar i onödan.

I övrigt rullar veckorna på fort som de brukar på hösten. Mer träning med löptik i måndags och det var inga problem för någon av dem. Idag tränade vi lite lydnad här hemma och Helix fick även köra lite slalom vilket går framåt.

Nya spännande mål är uppsatta och husse är riktigt modig 🙂

av

Spår och bilder

Premiär för Helix med lydnad som en höglöpande tik som störning i torsdags. Han fattade inget utan var bara intresserad av att på sina belöningar. Ingen superretning men vi var på samma ställe och gick lite fotgående i närheten.

Igår blev det en kort cykeltur 3,5 km i högre tempo och det märks att Helix blivit starkare även om han var lite trött på slutet, det är galoppen som är jobbig för honom. Kiro tyckte väl knappt att det var uppvärmning med 3.5 km, han rör sig otroligt effektivt i galopp.

Idag har vi passat på att fotografera lite i det fina vädret. Senast vi tog bilder med systemkameran var i augusti. Hundarna fick även ett varsitt spår. Helix på en vall och Kiro i skogen. Båda var duktiga men Kiro slarvade lite och missade två pinnar.

En massa bilder blev det.

Helix

Kiro

av

30 minuter

Idag fick det bli ett kort lydnadspass var för hundarna, 30 minuter egentid per hund. Först ut var Helix som inte alls ville går på promenad först. Han ville bara gå tillbaka till träningssakerna. Först lite platsliggning när jag satte upp slalompinnarna. Sen lite slalom träning där han fick springa i en smal korridor vilket gick bra men det är svårt med ingångar som inte är rakt framifrån. Han fick även köra lite fotgående, apportering, ingångar och signalkontroll (läggande/ställande) och det går framåt särskilt ingångarna där han verkar förstå att det är sidan som gäller och inte in i mig.

Se var det Kiros tur och han fick köra rutan, signalkontroll (sättande/läggande) och fjärrdirigering och det gick bra han tyckte det var kul och lekte fint när jag var aktiv men kattmaten var absolut mest intressant annars.

Igår var det fysträning som vanligt och förutom jogging och backträning blev det lite skritträning för första gången på länge, perfekt på ett en uppväxt vall. Jobbigt sa hundarna men de kämpande på bra ändå.

av

En bra dag med bitter eftersmak

Lugn dag hemma, typ.

Joggning tur på milen, totalt 8 km jogging och 2 km promenad. Bra med draghjälp av två väldigt taggade hundar. Lite mer kuperat än vad jag är van vid så två gånger ramlade jag. Men det gick över förväntan, lite seg i början men sen pigga ben.

På em hade vi planerat lite agilityträning, första gången på evigheter. Mycket taggade hundar. Mest fokus på slalom med lite kluriga ingångar och 4 pinnar med bågar för Helix. Kiro skötte sig utmärkt men jag var lite ringrostig och kanske inte så välplanerad. Helix skötte sig stundtals bra och stundtals sprang han bara.

En jättebra dag så långt. Sen en enda stor besvikelse, hårt jobb mot en deadline, klappar på huvudet och många välmenande ord men undanstoppat tills vidare, som vanligt. Det är farligt att hoppas för då kan man bli besviken och ännu farligare att älska för då kan det göra ont. Nu är jag besviken men mest för att det någon gång kan komma att göra ont. Att ord kan betyda så mycket och ändå så lite.

En bild på Kiro jag verkligen gillar, kraften, glädjen och samarbetet.

av

Apelldebuten med Helix

Egentligen visste jag att det var lite tidigt men eftersom det var tävling på hemmaplanen tänkte jag att vi kan försöka, det ”värsta” som kan hända är att vi får göra om det igen.

Senaste veckorna har ägnats åt att få till de största svagheterna så de momenten skulle fungera acceptabelt för att vi i alla fall skulle ha en rimlig chans att klara oss.

Att åka hemifrån 15 minuter innan samling är verkligen inte helt fel, nästan sovmorgon trots tävling.

Spåret vi fick låg på en stubbåker, Helix spårade på stubbåker för första gången i torsdags men det gick bra så jag var inte särskilt orolig. Medan vi väntade letade vi lite med spårpinnar för att få upp värdet på dem då markeringarna inte riktigt sitter än. Spåret gick bra, lugnt tempo i början och markerade första pinnen jättefint, sen lite högre tempo bitvis och han tog första vinkeln fint men bestämde sig för att kolla av lite i alla fall men gick rätt sen. Andra pinnen markerade han helt ok och andra vinkeln tog han mycket fint. Lurade mig mot slutet då jag trodde han hittat något men det var inget och slutpinnen tog han fint. 10-10 i betyg var en skön början på dagen 🙂

Tillbaka på klubben var det först platsliggning, den blev lite väl spännande. Helix var rät taggad och kunde inte vara tyst när vi stod uppställda och när de kommenderade ligg så skällde han till på sitt högfrekventa sätt. Sen lugnade han sig snabbt. Lite gnäll i början men var sen helt tyst vad jag hörde. Han låg mittemellan en boxerhane och en schäferhane men verkade inte bekymrad över det. Boxern däremot kunde inte ligga still många sekunder, den gjorde det mesta man kunde göra utan att resa sig innan den slutligen reste sig och tack och lov gick till sin förare. Den rullade, kröp, gjorde lekinviter liggandes till båda hundarna bredvid. Kröp närmare Helix flera gången men han var sååå duktig, tittade på den ett par gånger men låg mycket stadigt och höll blicken på mig i princip hela tiden. Jag var väldigt tacksam för all störningsträning vi gjort… 9-9 på grund av ljuden i början.

Budföringen kan ju gå lite hur som helst men denna galning men vi fick poäng 7-8 på grund av skall, ljud och slarviga ingångar. Husse filmade:

Sen var det själva lydnadsprogrammet.
Först fick vi stå och se betygen från de andra momenten och när det väl var dags för linförighet var jag inte riktigt beredd och Helix var nog inte på de klara med vad vi egentligen gjorde. Han nosade lite vilket är väldigt ovanligt. Han trängde bitvis men var sällan framför i position. Hade lite ljud för sig också vilket tyvärr var genomgående genom programmet men inte särskilt oväntat. 7-7 på det momentet.
Sen var det framförgående och då blev det rätt förvirrat i starten när han gick bakom ryggen på mig två gånger. Lite nosande, strul i halterna och störning vid pinnarna gjorde det svårt men vi fick iaf poäng, det hade jag knappt väntat mig med tanke på att det inte var länge sen vi började med momentet. 5-5
Läggande under gång gick bra förutom ”startljud” och lite trängande. 8-8
Inkallande, ljud och slarvigt avslut det senare var inte oväntat. 8-7
Apporteringen har ju varit lite av ett problem och det var det även idag. Jag var inte tydlig nog i början och en övertaggad Helix tappade helt impulskontrollen och tjuvstartade. Jag fick tillbaka honom och sen fick han göra en apportering där det blev slarvigt gripande och en massa tugg. Ingen dribbling iaf och helt ok ingång och höll fast gjorde han, ville inte släppa. Fick en mycket mindre apport än vi någonsin har tränat med. 5-0
Hopp över hinder, ljud och slarvigt avslut. 7,5-8
Film på lydnaden:
Totalt 240 poäng, en tredjeplats och uppflytt!
Ljudproblemet måste vi ta tag i omgående och känns som det svåraste, det andra är moment som inte är färdiginlärda. Mindre lek på planen ett tag tror jag kan minska ljuden och bitandet i mina armar
Jag tror i alla fall att Helix hade kul idag!
av

Detaljer eller helhet i apportering

Jag har hela tiden tänkt att jag ska vara noggrann med detaljerna när jag lär Helix apportering för att slippa problem med momentet i framtiden. Det är ju inte helt fel men igår insåg jag att Helix inte ens förstått syftet med själva momentet men han kan:

  • Sitta still när jag kastar ett föremål
  • Gripa ett föremål från backen och vända på en gång
  • Springa fort mot mig med ett föremål i munnen
  • Göra en ingång med ett föremål i munnen

Men han förstår inte att alla dessa saker egentligen handlar om att snabbast möjligt hämta föremålet till föraren. Försöker vi oss på hela momentet blir det en massa fel. Så här ungefär:

  • Sitta still när jag kastar ett föremål
    •  Men får han springa och ta apporten blir det ofta dribbling om han ens hinner stanna.
  • Gripa ett föremål från backen och vända på en gång
    • Men att ta med föremålet är ju inte så viktigt för det brukar ju komma en belöning NU!
  • Springa fort mot mig med ett föremål i munnen
    • Är svårt om man gripit i fel de av föremålet och har belöningen inte kommit innan så måste den ju komma NUUU!
  • Göra en ingång med ett föremål i munnen
    • Det är väl inte så viktigt att ha kvar föremålet i munnen för då kan jag ju inte ta min belöning och dessutom är jag andfådd.

Detta resulterar i förutom lite tassar på föremålet att föremålet kan tappas ett par gånger på vägen in eller bli rejält tuggat på. Jag har försökt med omvänt lockande när han bär men jag tror inte han noterar godishanden för han är ”upptagen” med att bära så det har ingen effekt.

Många av problemen ovan har jag orsakat med häfta belöningar som ger ett något överexalterad hund.

Så nu har vi tränat massor av ingångar (med föremål) med lugn godisbelöning. Det går jättebra om han är sansad och inte alls om han är uppjagad.

I går körde vi även långa apporteringar där jag la ut 4 föremål över 50 m bort så fick han springa och hämta dem en och en och göra en ingång och få leka lite men efter att ha suttit lugn ett litet tag. Han var mycket duktig på detta. Lite tugg på en spårpinne men annars helt stilla men kanske något löst grepp. Eftersom han inte såg föremålen var han tvungen att bromsa lite för att hitta dem.

Att gripa från backen och sen få belöning direkt får nog vänta lite tills han är mer på det klara med vad syftet med apporteringen är.

Jag hoppas att med lite helhetsträning så kan vi fortsätta att träna detaljer i framtiden men jag får nog passa mig för att fastna i detaljträningen med Helix, måste få med helhet också men kanske dra ner tempot lite då för det är inget problem att få upp det igen sen.