120 mil på mindre än två dygn med Helix

Drygt 120 mil har jag och Helix rest sen i fredags kväll och vi kom hem idag vid klockan 13. Målet med resan var Svenska kelpieklubbens årsmöte på Matfors brukshundsklubb utanför Sundsvall. På fredagen åkte vi tåg till Stockholm där vi åkte hem till bästa Pia och Ulf som har Kiros halvsyster Lexie där vi sov över till lördagen och sen åkte med dem till årsmötet. Tågresan gick bra men det var lite jobbigt innan vi kom framtill vår plats. Jag gick dumt nog på två vagnar bort och det var ett fullt intercity tåg och de är trånga och kopplingarna mellan vagnarna är rätt bökiga att ta sig igenom även utan hund och packning. Men när vi väl hittat vår plats gick det toppen, Helix fick kvällsmat och sen charmade han våra medresenärer lite lagom och la sig sen och sov resten av resan.

När han träffade Lexie var det som de alltid känt varandra. Han känner ju hennes halvbror rätt bra så de pratade ”samma” språk och lekte på ett bra sätt från början. Natten gick bra men han var lite oroligare än vanligt så vi var ut en gång. Vet inte om det berodde på att han ville leka mer med Lexie eller att han tyckte det var konstigt att sova borta utan Kiro.

Resan till Matfors brukshundsklubb gick bra, han sa inte ett ljud spå hela vägen och sov mestadels. När vi kom dit fick de leka en stund och så tränade vi ett mini lydnadspass innan de fick sitta i bilen under mötet som varade 3 timmar. Supeduktig (dvs. insidan av buren såg ut som när vi lämnade dem). Han hade ett tuggben men hade inte tuggat mycket på det. Sen fick de rastas och busa lite mer innan vi åkte hem.

Mötet gick riktigt bra och jag blev vald till ny kassör för Svenska kelpieklubben. Inte vad jag hade tänkt mig för någon månad sen men jag ser det som en bra erfarenhet och en chans att faktiskt nyttja de ekonomistudier jag har gjort. Det ska bli ett spännande år att sitta i klubbens styrelse, förhoppningsvis kommer det att hända en hel del saker, positiva saker.

Hemresan gick också bra, hundarna sov nästan hela vägen och Helix sov hela natten men ville gå upp tidigt. På förmiddagen fick hundarna busa av sig i skogen. Helix visade Pia hur man klättrade i träd… Deras katter var ju bra spännande men han höll sig ganska lugn iaf, ville bara titta och nosa.

Tågresan hem gick bra, regionaltågen är inte lika trånga men istället finns det bara en liten avdelning där alla djur ska sitta. Helix fick trängas under ett bord med en 9 månades finsk lapphund, kastrerad hane. Inga problem de kom jättebra överens men det var lite svårt att sova under bordet så till slut fick han ligga i gången då de ändå inte var någon som skulle gå just där iaf. Sen kunde han sova resten av resan.

Hemma igen var jag lite fundersam på vad Kiro skulle säga när Helix kom hem och luktade tik. Han sa inget alls utan blev bara jätteglad och glömde hälsa på matte. Han luktade såklart på Helix men inga sura miner. Helix var trött så han och husse vilade när jag ock Kiro tog en cykeltur på 6 km, skönt i solen 🙂

Några mobilbilder från helgen:

Lexie och Helix på snön som fanns kvar utanför Sundsvall

Inga problem att sova på tågen 1 dm från en främmande hund 🙂

Hemma igen med ”storebror”

Hundens hull och foderrekommendationer

Ja det är ett ämne med delade meningar verkar det som. Vad är normalhull? Är min hund smal/tjock? Många verkar osäkra på vad som är normalhull för deras hund och en del har en enligt mig felaktig uppfattning om vad som är normalhull.

Har träffat flera hundar av några olika raser där jag ansett att hunden är över normalhull  medan ägaren tycker att den är jättefin i hullet. De flesta riktigt feta hundar vars ägare och pratat med verkar iaf medvetna om att deras hundar är ”åt det runda hållet”. Nu är jag ingen expert men har fått lära mig vad som är normalhull för en hund, och jag anser att ras kvittar, inga hundar ska ha onödigt fett att släpa på. Det är inte så svårt att ta reda på en en hund är i normalhull, det är bara att låta handen vila lätt mot hundens bröstkorg så ska man kunna känna de individuella revbenen. Självklart lite knepigare på hundar med mycket päls där man får gräva ner handen lite i pälsen. Man ska inte behöva trycka för att känna revbenen. Detta hull har mina hundar och de veterinärer, fysioterapeuter, rehab-personal, sjukgymnaster vi har träffat jublar, perfekt tycker det, inte en massa onödig vikt som belastar hunden. Men om det inte är så svårt varför är så många hundar mer eller mindre överviktiga?

Jag tror det finns en vanlig bov i det, foderrekommendationer. Man läser på foderpåsen för att se hur mycket hunden ska ha istället för att titta och känna på hunden. När jag bytt foder har jag utgått från minimigivan på påsen och sen justerat beroende på om hunden går upp eller ner i vikt. Därför väger jag mina hundar varje vecka för att snabbt kunna justera fodergivan. Men det jag reagerar på är att givan som står på påsen i princip alltid är väldigt väl tilltagen. Skulle mina hundar få så mycket som står på påsen så skulle de också vara överviktiga. Enligt påsen de får från nu ska de ha minst 4,5 dl om dagen. De får motsvarande 3-4 dl och då är de ändå väldigt aktiva hundar. Nu får de ju 50 % barf så de får bara en halv giva och nu får båda 1,5 dl och 150 – 200 g BARF per dag och sen lite träningsgodis utöver det såklart. Nu är nog BARF- delen något större men säg att de får motsvarade 4 dl av torrfodret per dag men då kan det ju inte vara så farligt med den där 0,5 dl extra per dag? Eller? Ja det skulle ju bli ett överskott på drygt 10 % om dagen vilket ganska snart skulle resultera i överviktiga hundar.

Sen finns det perioder de jobbar väldigt hårt och då får man ju öka på givan såklart om man märker att de tunnar ur men det är ju enkelt gjort.

Eftersom Helix, snart 9 månader, gått upp 6 hekto på en vecka jag har nu dragit ner lite på hans giva, han växer ju men inte så snabbt längre och när jag känner efter så har faktiskt fettlagret över revbenen blivit något tjockare även om det inte syns. Genom att vara uppmärksam på förändringar i vikt och hull har jag lyckats hålla Kiros (3 år) vikt i princip konstant på 16 kg sen minst ett år tillbaka. Han gick ner till 15 kg när han var magsjuk i höstas men gick snabbt upp igen när han blev frisk.

Kiro i bra hull drygt en månad efter han blev frisk från magsjukan:

Helix en gänglig valp/unghund i kanske lite lite överhull:

Helg igen

Nu går veckorna snabbt och helgerna ännu snabbare.

Igår var det agilityträning på förmiddagen. Ingen bana körde i vi utan lite olika kombinationer samt slalom. Kiro fick träna treadles, självständig slalom och jakkos. Treadles är knepigt och nu har jag bestämt att jag ska ha ett kommando för det, Kiro ska inte behöva titta på mig i de kombinationerna så vi tränade kommandot ”mellan” först försökte jag med hindren på en rak linje men det gick inge bra men när jag vred upp hindren så det blev lättare så gick det att ställa hindren rakt igen sen. Slalomet gick över förväntan jag kunde vara bakom eller långt bot åt sidan utan att han stannade eller gick ur.

Även Helix fick köra lite eftersom vi var så få. Första gången han var med utan att husse var det, fick sitta i bur under läktaren vilket gick över förväntan, Lät en del först men var sen hyffsat tyst och försökte inte rymma. Han fick iaf träna hinder och tunnel rakt fram. Det gick bra om jag eller leksaken var framför. Utlagd leksak gick bra men ville jag att han skulle arbeta framåt framför mig var det svårt om jag höll i leksaken. Lite att jobba med. Starterna gick bra, rörde sig lite någon gång men fick backa tillbaka då. Hindren var väldigt låga 15-30 cm. Bra tunnelsug men inte hindersug men det kommer nog.

Sen kom min mamma på besök från Västerås och Kiro blev galen av lycka. Han tycker om många människor men min mamma är en av de han är absolut mest fäst vid. Han ska vara nära henne helst hela tiden.

Idag åkte vi en sväng till LBK för att träna lite uppletande. Innan det så tränade vi lite ingångar med föremål med båda hundarna. Kiro måste träna på att inte släppa vissa föremål innan föraren tagit dem och Helix på att inte släppa dem i farten. Kiro fattade snabbt vad han skulle göra, med Helix gick det väl sådär. Vi måste träna mer. Själva uppletande gick sådär. Båda hundarna hade väldigt svårt att ta upp luftvittringen av föremålen av någon anledning. Ska träna just det på mindre skala framöver tror jag.

På em åkte vi och spårade tillsammans med Helix syster och familj. Alla hundar spårade bra men båda mina missade en pinne var. Kiro fick gå spår lagt av helt främmande person. Vägning och mätning Helix igår visade 50 cm och 15,9kg (!!!) endast ett hekto mindre än Kiro. Han har lagt på sig lite så ska dra ner lite på maten så han inte fortsätter öka så snabbt.

Husse tog en massa fina bilder idag:

Kiro måste få upp näsan i uppletandet, han spårar gärna i rutan.

Lite bättre här 🙂

Helix på väg ut i rutan.

Hittat en pinne!

Helix hittade lite is att svalka sig på i värmen

Kiro på spaning

Att få en bild med fyra lösa kelpies är inte lätt. Kiro, Blixtra, Helix och Hedwig.

Syskonbus

Fullfart

Kurs och fysträning

Fullt upp i veckan som vanligt. Trevligt är att husse från och med nu jobbar i Linköping istället för i Stockholm så honom kommer vi att få se mycket mer av och han kommer troligtvis att bli mer inblandad i hundträningen. I Tisdags körde vi lite fysträning, skritt och explosivitet i backe och sen pilatesboll inne. I onsdags tog vi det ganska lugnt och körde bara lite lydnad hemma.

Igår var det dags för lydnadskurs med Helix igen. Fokus var på platsliggning, något som jag känner att jag redan har en tydlig plan för. Vi tränade lite fokus framåt, tasstarget, signalkontroll och skiften under gång. Helix var nog lite trött men det mesta gick helt ok. Ordförståelse är något vi får fortsätta att jobba med då han tycker det är svårt och ofta chansar men jag är rätt säker på att det kommer bli bra med tiden.

Idag tog vi en kort cykeltur, båda hundarna var jätteduktiga, Helix måste bara lära sig att inte springa framför cykeln. Jag tycker det är bra att se hundarna röra sig lite snabbare regelbundet för att det är lättare att se tecken på rörelsestörningar och ensidighet då. Kiro rör sig bra och växlar och är ganska rak Helix däremot använder genomgående vänster bakben mer så vi får jobba lite mer med att han ska använda höger. Kiro var också väldigt ensidig förut men han har ju blivit bättre så jag hoppas att Helix också kan bli det.  Jag kunde ha båda travandes lösa vi sidan när vi mötte människor 🙂 Litar inte på Helix när vi möter hundar än men fortsätter han utvecklas så här snabbt så är vi snart där. Kiro skulle aldrig intressera sig för en annan hund när vi cyklar.

Vissa vardagssaker går allt bättre med Helix framförallt hundmöten, ibland boffar han lite men oftast tittar han bara och tigger sen godis. Han har dock inte lärt sig att inte jaga golvmoppen och vill fortfarande bråka med dammsugaren, tur att han visar att han fortfarande bra är en valp.

Hjärnspöken

Lite lydnadsträning vid coop ikväll. Trist nog hade jag bara en fungerande hund. Kiro var helt ur gängorna, låg, som han är när han blir osäker. Det har hänt ett antal gånger under hans liv att han låst sig i en sån känsla, det beror ju i grund och botten på att han är så otroligt förarvek och därmed känslig och avreagerar ganska dåligt i just dessa situationer. Men vad som utlöser det när han låser sig i den känslan kan vara svårt att klura ut. Idag var han troligtvis väldigt trött, och så blev han osäker vid första övningen som var helt ny och jag försökte visa med handen vilken han tycker är väldigt konstigt, eller så var det att någon av dem vi tränade med lät lite arg/bestämd eller så var det för att husse inte var med den här gången. Han blev ju så en gång när husse gick hem under träningen. Förhoppningsvis har det släppt till nästa träning, det var väldigt länge sen han hade en låsning som satt i flera dagar.

En anledning till att han troligtvis var väldigt trött är att de varit hos daghusse hela dagen och fått massor av uppmärksamhet efter en redan väldigt ansträngande helg.

Helix attityd och energi var det dock inget fel på, lite svårt med impulskontrollen när jag låtsades kasta leksaken när han skulle sitta stilla. Jättebra fart in med leksak som han fick byta mot en annan leksak.

Agility, ölprovning och spår

Ungefär så har helgen sett ut.

Igår tränade vi agility. Fokus var på kontaktfält och vi körde två banor. Jag var nog lite väl säker på att Kiro skulle sköta kontaktfälten korrekt utan påminnelse men icke, gungan gick bra men han tjuvade på både påfart och avfart vid något ställe på balansen. Balansen är helt klart svårast av de tre kontaktfältshindren.

Dessa banor körde vi:
Bana kontaktfält 2 bana kontaktfält 1

Något komprimerade längst ner eftersom ridhuset inte är långt nog.

Sen åkte vi till Vimmerby för ölprovning, hundarna fick spendera många timmar i bilen eftersom jag inte vill lämna Helix ensam med Kiro i svärföräldrarnas hus. Men det gick nog ingen nöd på dem, stora burar, sysselsättning och regelbundna promenader. Jag provade ytterst lite öl så kunde köra utan problem efter middag också.

Idag åkte vi ut i skogen och spårade och körde budföring. Hundarna var riktigt taggade och jobbade fint. Polletterna trillar ner allt snabbare hos Helix. Han kan nu köra ganska långa skick i budföringen utan retning och i spåret är han supertaggad, än så länge får han godis utlagt på pinnarna men vi ska byta det mot burkar så snart som möjligt. Kiro slarvade lite i en vinkel i början men spårade resten klockrent trots en riktigt klurig hårnål på slutet.

Efter lite fysträning när vi kom hem så är det två ordentligt trötta hundar här hemma.

Det svåra när man har med hundarna borta och det är mycket olika människor är att en del är hundvana och tycker om när hundarna är närgångna och hoppar och uppmuntrar det medan andra blir rädda/arga, förvirrande för hundarna. Kiro fick därför spendera en del tid kopplad inomhus, Helix hoppar mer sällan och är inte lika ihärdig när han väl gör det utan försöker men får han inte bryr han sig inte om den personen mer just då. När Kiro väl lugnat ner sig funkar det fantastiskt bra, han vill gärna bli klappad av alla, man kan lugnt säga att hanteringsproblemen är just hanteringsproblem i påtvingade situationer och inte reservation eller rädsla för beröring för i vardagen kan han stå ut med rätt klantig ”hantering” och inte bry sig ett dugg och fortsätta tigga om mer.

Knasbollen Helix har inte växt i öronen riktigt än:

20150301_092514

Cool är han, ligger utan problem i bilen flera timmar och sover och går och lägger sig i ett annat rum och sover även när vi är borta. Väldigt lagom social, inte det minsta reserverad men inte översocial som Kiro.