Äntligen spår igen

Igår tyckte jag att tillräckligt med snö försvunnit för att lägga lite spår igen. Lyckliga hundar fick först en rejäl skogspromenad i obanad terräng och sen ett spår var. Båda var jätteduktiga. Kiro klarade sitt 640m långa spår utan problem trots massor med vildsvinsbök. Alla pinnar markerade och han han hade verkligen huvudet med hela vägen. Helix var helt på det klara med vad som skulle göras, tog upp spåret fint och spårade lugnt och koncentrerat, vid pinnarna hade husse lagt ut lite godis och de två vanliga pinnarna stannade han fint vid men slutpinnen missade han. Jag visade att jag hittade den och sen hade vi jättekul med den ändå. Det har hänt en hel del i det lilla huvudet. Tidigare har han gärna stannat och spanat under spåret men igår tog han upp näsan några gånger men tog snabbt ner den igen och verkade inte använda synen trots att man på vissa ställen kunde se spåren i snön.

På facebook diskuterades det flitigt tidigare i veckan vilken storlek på nomesele olika kelpies hade. De flesta som själva provar ut en nomesele väljer en på tok för stor, det hade jag också gjort men hade tur och köpte den i en butik med kunnig personal som redan när Kiro var 6 månader sa att han ska INTE ha större en storlek 1 men att jag när de behövs kan göra huvudhålet större vilket jag gjorde när han var ca 1 år. Jag har även fått passformen kollad efter det och den är fortfarande perfekt. Risken med en för stor sele är bland annat att den hamnar bakom revbenen och trycker på de inre organen samt att den inte ger stöd till hunden. Utprovning görs med belastning i, dvs att hunden drar i selen. Jag har ett tag trott att Helix kanske kommer behöva storlek 2 eftersom han har lite längre rygg. Men jag har nog fel. Just nu spårar Helix i Kiros sele och den passar väldigt bra förutom att huvudhålet är lite för stort. Vi tog några bilder för att illustrera.

Selen med ganska lätt belastning (Helix har inte förstått det där med att dra i koppel/sele än):

Helix 8 månader, 15 kg, 49 cm i en nomesele storlek 1 med vidgad hals. Hade inte halsen varit vidgad hade en passat perfekt men nu är den något stor och ligger lite på bogarna.

Där jag håller mina fingrar slutar själva bröstkorgen så marginalen är inte jättestor och en större storlek hade riskerat att hamna utanför bröstkorgen i dragläge och trycka på organen.

Nu är det ingen brådska att köpa en egen sele till Helix eftersom han kan låna Kiros men jag är rätt övertygad om att det blir storlek 1 till honom också när det är dags men att jag när han blir grövre får vidga halsöppningen.

Några bilder från skogspromenaden:

Helix 8 månader, inte lätt att få en bild när han står stilla.

Lek med mig då!

Lämna en kommentar