Den planerade träningen har helt ärligt inte gått så bra, det började ok men nu känns det inte bra att fortsätta. Det krävs så lite för att han ska bli skrämd och försvara sig, det går om man gör exakt rätt dvs. jag instruerar tillräckligt bra och det är inte lätt. Träningen blir då jobbig för alla inblandade och det är inte värt det.

Men det kan inte vara omöjligt. Ikväll har vi haft 5 gäster, 4 ganska välbekanta och 1 nyare. Men han tigger om att bli klappad på hela tiden och står ut med ganska klantiga närmanden och hantering utan att röra en min utan tigger bara om mer. Han är helt trygg med att ingen kommer försöka att göra honom illa. Tänk om vi kan få med den känslan i andra situationer, det vore fantastiskt.

I måndags visade Kiro mig hur han vill ha det. Efter en mindre lyckad hanteringsträning där han först blev rädd och ”försvarade sig” men sen accepterade efter att jag instruerat bättre går han fram till personen som gjort den här hanteringen som han då tyckte var jättejobbig och TIGGER om att bli klappad på huvudet. Hmm insåg direkt att här har jag något att jobba med. Så sen dess har jag tillsammans med husse börjat träna på att tigga om beröring genom att använda olika handtargets. Händerna ska bli en chans att få klapp och godis och inte en risk att det gör ont. Vi har även introducerat en särskild tasstarget där han ska lära sig att stå stilla framför en person som senare kan tänkas göra hantering. Han ska tycka att det är ok att gå fram till personen även om den böjer sig mot honom. Helt enkelt lära att jobbigt kroppsspråk kan vara något positivt. Få en in positiv känsla i den här träningen, det kan inte vara omöjligt, eller?

Har fortfarande inte fått svar från SKK hur fortsättningen på ärendet ska ske. Ringde och försökte kontakta handläggaren jag kontaktat tidigare men hon har inte ringt upp än. Det skulle nästan vara skandal om den myndighet jag jobbar på hanterade våra ärenden på detta sätt….