Ja det känns verkligen som det gör det hos Helix och hans relation med oss. Två gånger har jag kunnat kalla in honom i situationer jag inte trodde det skulle gå i de senaste dagarna. Första gången satt det en hare på cykelbanan, Helix stannade och tittade men kom när jag ropade, han hade lina på men den var utom räckhåll för mig. Andra gången var han lös i fårhagen och vi var på väg till grinden  passerade en skällande schäfer på cykelbanan utanför. Helix sprang fram ett par meter för att se vad det var men stannade och tittade och kom sen när jag ropade. Han är inte längre intresserad av joggare och andra personer vi möter eller passerar. Vi har dock lite mer att jobba på innan han kan gå utan lina på gång och cykelbanorna. Hundmöten på närmare håll måste vi träna en del del på, kommer man för nära måste man ju bara fram och fjäska och ser hunden läskig ut så kan man skälla ut den, hmm matte är inte road.

Han har nästan helt slutat att sno saker från Kiro, framförallt inte mat, han väntar tills Kiro ätit klart och städar sen lite efter honom.

Kiro mår toppen igen, hungrig som aldrig förr. Hyffsat bra i andra änden, inget slem iaf, så jag har börjar lägga till lite vanlig mat till skonkosten.

Träning har vi hunnit med lite också…

Hittills i veckan har vi tränat lydnad, spårat och fystränat. Helix fysträning består än så länge av att springa lös i lite olika terräng, balansera på stenar och pilatesbollen. Jag har även börjar träna inför stretchingen där han får stå och jag gör rörelserna utan att stretcha. Igår var andra gången och det gick betydligt bättre än första gången. Men passar det inte herrn så blir han som en lealös potatissäck. Det blir han säkert ett par gånger om dagen ofta när man ska ta ut honom när han ligger och sover. Kiro fick skritta i uppförsbacke och balansera på pilatesbollen, sen streching och massage.

I måndags och idag har vi kört lite lydnad. I måndags fick nästan bara Helix köra och vi tränade mycket på att vara nära de andra hundarna och fokusera på mig vilket gick över förväntan. Idag tränade vi lite utanför Coop. Två korta pass var fick hundarna. Helix fick  träna ingångar, kontakt och följsamhet först och sen stadga. Han var riktigt duktig, blev inte alls mycket störd av allt som hände runtomkring. Kiro fick träna sättande under gång, ställande och fotgående. Han var ruskigt taggad. Både han och jag blev förvånade när en bil baktände bara några meter bort men en snabb koll så fortsatte vi fotgåendet som inget hänt och kampade loss med nya kaninkampleksaken.

De fick även ett varsitt kort spår. Båda var lite väl heta på gröten och slarviga i början men spårade sen fint.

En av de bästa sakerna men att Helix blir äldre är att han numera nästan alltid anpassar sig efter oss, händer det inget så sover man:

Även Kiro har rätt skön sovstil för det mesta: