Att få det man tränar för

är ju inte alltid positivt. Vi har tränat alldeles för mycket lägganden sista tiden vilket gör att Kiro försöker med läggande i massor av situationer. Framförallt baklängesmarsch då går han inte många dm innan an lägger sig ner. Lite frustrerande idag då jag ville träna ställande. Back to basics dvs. hur jag lärde in ställande för att påminna honom om att det finns något som heter ”stopp” och det innebär INTE att man ska lägga sig ner. Små framsteg iaf.

Det är så otroligt viktigt att vara medveten om varför man gör på ett visst sätt tycker jag, annars riskerar man att få en massa bieffekter om tar tid att träna bort. Tid som hade kunnat användas till annan träning. Jag kommer nog att få lägga lite tid flera träningspass för att kunna göra en baklängesmarsch utan att Kiro lägger sig hela tiden igen.

Annars hade vi en bra känsla idag även om det blev en del fel.

”Jaha, ska jag sätta mig efter hindret?”

”Men ska jag verkligen hoppa?”

”Det är mycket lättare att svänga vänster om jag går istället för att krypa matte”

”En tass på apporten hann hon nog inte se”

”Va, sa du något? Bäst att jag springer ändå.”

Några av de här sakerna tycker jag mig inte ha tränat för men då handlar det ju snarare om brist på träning.

Bra saker idag var helt ok apportering, superstadig platsliggning på nästan 5 minuter, bra skiften till fjärrdirigeringen, ok svängar på agilityplanen (dock en massa skall, frustration eller glädje?), bra kontaktfält samt helt ok framförgående trots bristande träning senaste tiden.

”Jag vill ju så gärna göra rätt att det ibland blir fel”
Image

 

 

 

 

Lämna en kommentar